Under de senaste åren är det flera som på Tiktok sett massvis av speciellt norska unga tjejer som visar upp sina folkdräkter. I kommentarsfälten är det oftast mycket kommentarer som berömmer folkdräkterna, och speciellt i år har man även sett väldigt mycket kommentarer i stil med:
”Jag önskar vi hade det där i Sverige/Finland” eller ”Varför använder inte vi också folkdräkter på samma sätt i Sverige/Finland?”.
Att visa sina folkdräkter verkar ha inspirerat fler i Sverige att använda sin folkdräkt, och SVT rapporterade tidigare i somras att man tack vare sociala medier verkar uppleva ett uppsving för folkdräkterna.
”Det är väl inte en grej här”
Nästan alla unga tjejer vi talar med på stan har sett den här trenden i våras och främst i samband med Norges och Sveriges nationaldag.
– Det skulle ju vara kul att ha en folkdräkt, men det är väl inte en grej här, säger Emma Keko.
Hon och Petra Envik säger att traditionen inte har lika djupa rötter i Finland som i Norge och Sverige.
Rebecka Miettinen har också sett många folkdräkter på Tiktok.
– Finland har ju också en fin folkdräktskultur, så det skulle ju vara kul att ha en, säger hon.
Jenny Strand, som också sett mycket av videorna, säger att den största anledningen att hon inte använder folkdräkt är för att hon inte har någon.
– Jag är från Vasa och Vasa har ju ingen folkdräkt, så jag har inte ens tänkt på det, säger Strand.
Isabel Sjövall och Mette Sjölund har också sett en del av trenden.
Skulle ni kunna tänka er att använda den på någon fest?
– Varför inte? Men i så fall måste man ju börja lite med en ny tradition och det kräver ju en del, säger Sjölund.
– Jag vet inte, kanske. Många modifierar ju den lite så att den blir trendigare, så kanske i så fall, säger Sjövall.
En växande skara unga vill fixa upp ärvda folkdräkter
Föreningen Brage ansvarar för Finlands folkdräkter och Maria Lindén är Brages folkdräktskonsult.
Lindén upplever att det har kommit mera kontaktförfrågningar på sistone.
– Det har alltid funnits en viss krets som som använder folkdräkter, men nu finns det en ny växande skara som ärver mor- eller farföräldrarnas dräkter och vill fixa upp dem, säger Lindén.
– Jag tycker nog att jag har upplevt ett ökat intresse hos yngre att använda dräkterna, fortsätter hon.
En ny folkdräkt kan kosta mellan 2 000 och 3 000 euro. Priser varierar beroende på vilken dräkt det är frågan om och vilka delar och vilket material man väljer att göra dem av. De dräkter som har mycket broderier och invecklade mönster är dyrare och tar mycket tid.
– Exempelvis Lappfjärds och Tjöcks dräkter har en blus som är väldigt arbetskrävande, så de kan bli ganska dyra, säger Lindén.
– Likväl som man ser unga tjejer som börjat använda dräkter har vi också haft en skara unga män som har varit intresserade och låtit sy upp egna dräkter, säger Lindén.
De får även mycket förfrågningar till årsfester och andra akademiska tillställningar.
Maria Lindén är ändå inte övertygad om att folkdräkten kommer att bli lika trendig i Finland som i Norge.
– Där har folkdräktstraditioner rötter sedan långt tillbaka och dessutom finns det mer dräkter i rörelse. Det finns dräkter för någon i nästan alla släkter, men i Finland har vi inte det.
– Bara att tillverka dräkter till alla skulle ta en enorm tid, så jag har svårt och tro att det skulle sprida sig.
En annan orsak som Lindén nämner är att den 17 maj i Norge är ett bra tillfälle att använda dräkten, liksom Sveriges nationaldag den 6 juni. Däremot är självständighetsdagen den 6 december inte speciellt välkomnande för att alla ska bära folkdräkt.
Brage brukar ordna folkdräktspicknickar eller andra tillfällen under sommaren för att folk ska ha en bra orsak att bära dräkten även på sommaren.
Man kände sig som den fattiga kusinen bredvid de norska folkdräkterna
Lina Nystrand
Lina Nystrand använde i år en ärvd folkdräkt på 17 maj-firandet i Oslo. Det var första gången hon bar en folkdräkt.
– Det var jättekul att ha på den, fint att få representera Finland och vara en del av folkdräktskulturen i Norge, säger Nystrand.
Nystrand tror inte att de skulle kunna bli lika populära i Finland, också delvis för att det är ganska svårt att få tag på dem. Men priset behöver inte nödvändigtvis vara problemet, då de i Norge kan vara betydligt dyrare än de finländska.
– Man kände sig lite som den fattiga kusinen när man stod bredvid de norska folkdräkterna, de har ju massa smycken och invecklade broderier, skrattar Nystrand.
Nystrand hade, som många andra unga tjejer gör på sociala medier, moderniserat folkdräkten lite. Hon hade alltså inte på sig någon hatt, eller skorna eller sockorna som hörde till.
– Jag kände mig inte så fin med hatten på, den kändes lite för gammalmodig, konstaterar hon.
Det finns det lite olika åsikter om man får moderinsera folkdräkten.
– På vissa orter finns det väldigt starka åsikter, men de är ju åsikter och rekommendationerna om vad man ska ha på sig är ju rekommendationer, inte lag. Det är ju inte en uniform, säger Maria Lindén.
Enligt Brages folkdräktsbyrå är rekommendationen att om man ska vara klädd i folkdräkten, så ska man bära alla delar som hör till dräkten.
– Men om man inte är bekväm med exempelvis huvudbonaden tycker jag ändå att man hellre har dräkten utan hatt och med snyggt hår, än att inte sätta på dräkten alls, säger Lindén.
Lindén anser att det är bättre att man har någon enstaka del av folkdräkten än att man har på sig halva, men poängterar ändå att man ju får klä sig som man vill.
Till den kompletta folkdräkten hör underkjol, skjorta, kjol, förkläde, väst (livstycke), ficka, axelsjal, strumpor, skor och huvudbonad.
Leena Sandberg, vice ordförande vid Brage friluftsmuseum i Vasa, intygar att det finns två skolor när det kommer till dräktens användande.
– Kanske man bara skaffar exempelvis en kjol och använder den, eller bara en ficka eller västen. Och det är nog helt okej det också. Det är glädjande att det har kommit fram ett nytt sätt att använda folkdräkterna, säger Sandberg.
Även Sandberg har märkt att folkdräkterna har blivit populärare på sociala medier, och speciellt hos unga.
Det som däremot absolut inte är okej är att blanda två olika folkdräkter, tycker Sandberg.
Att bära folkdräkt och lämna bort vissa plagg tycker Sandberg tar bort dess status som folkdräkt.
– Man kan inte kalla dem folkdräkter. Men det är en stil inspirerad av folkdräkter.
En modernisering av folkdräkterna ser inte Sandberg som ett bra alternativ.
– Då är det inte längre en folkdräkt. Om man börjar ta bort vissa delar eller modernisera dem så måste man hitta ett nytt namn åt de där fantasidräkterna, säger Sandberg.