Biträdande justitieombudsman Mikko Sarja ger Migrationsverket fyra anmärkningar för olagligt långa behandlingstider. Fyra klagomål hade lämnats in och de gällde ryska asylsökande.
Det tog över två år att behandla ansökningarna. Enligt lagen är den övre gränsen för behandlingstider 21 månader.
Migrationsverket motiverar dröjsmålet med att det uppstod en ny situation för värnpliktiga i Ryssland efter det ryska anfallskriget i Ukraina. Ryssland planerade att mobilisera soldater och Migrationsverket pausade behandlingarna för asylsökande som riskerade att skickas till fronten.
Att undvika värnplikt har vanligtvis inte setts som en grund för asyl, eftersom stater anses ha rätt att ha värnplikt. Men i särskilda fall kan en sådan person ändå beviljas internationellt skydd. Till exempel om personen riskerar bli förföljd, eller om den kan beordras genomföra till exempel krigsbrott.
Migrationsverket hoppades att EU skulle enas kring en gemensam linje för hur man ska behandla de ryska ansökningarna. EU:s asylbyrå arbetade på en sådan i omkring ett år, men man nådde ingen enighet.
I stället gjorde man gemensam sak med de övriga nordiska länderna och Migrationsverkets egna direktiv blev klara i april 2024. Efter det uppges de pausade asylprocesserna ha prioriterats.
Enligt biträdande justitieombudsman Mikko Sarja borde myndigheterna organisera arbetet så att man klarar av att följa lagen och så att behandlingstiderna inte blir oskäliga.