Det sekteristiska våldet mellan druser, beduiner och regeringsstyrkor fortsätter i Syrien trots att försvarsminister Murhaf Abu Kasra på tisdagen utlyste ett eldupphör. Försvarsministeriet har fördömt milisernas förnyade våldsamheter och regeringsstyrkorna har besvarat eldgivningen. De drusiska grupperna anklagar i sin tur regeringen för att ha brutit vapenvilan.
En ny vapenvila utropades på onsdagen. Då hade dödssiffran redan stigit till över 300, uppger Syriska människorättsobservatoriet (SOHR). Bland de döda finns åtminstone 40 civila.
Gamla konflikter blossar upp
Det kaotiska läget i Syrien är inte nytt. Instabilitet har länge varit utmärkande för landet både under och efter inbördeskriget.
Den nya övergångsregeringen som tog makten i december i fjol då diktatorn Bashar al-Assad störtades har lyckats konsolidera sig någorlunda väl i stora delar av landet, men möter motstånd framförallt bland olika minoritetsgrupper: kurder i nordöst, alawiter i väst och druser i söder.
Den drusiska religionen är monoteistisk och har sina rötter i islam. I södra Syrien lever också beduinklaner som är sunnimuslimer och som nu har drabbat samman med druserna.
Drusernas ställning har varit en väldigt infekterad fråga, menar Mellanösternanalytikern Aron Lund vid Totalförsvarets forskningsinstitut i Sverige:
– Konflikten får snabbt en obehaglig karaktär, eftersom det i praktiken blir druser mot sunniislamister. Det får snabbt en konfessionell religiös dimension och blir ganska hätskt. Det är det vi ser nu också.
I bakgrunden finns gamla konflikter som har blossat upp igen. Olösta familjefejder om land och betesmark som går långt tillbaka före inbördeskriget har förstärkts under kriget och bubblar nu upp till ytan.
Kraftig israelisk intervention
Grannlandet Israel har ingripit kraftigt i de syriska oroligheterna och har beskjutit regeringsstyrkor i Suweida.
Israel bekräftade på onsdagen att armén också har slagit till mot ett militärt mål i närheten av presidentpalatset samt försvarsministeriets högkvarter i Damaskus. Syriens statliga nyhetsbyrå rapporterar om ett dödsfall och 18 skadade i huvudstaden.
Israels armé säger sig vara redo att fortsätta attackerna mot den syriska regimen för att skydda druserna från att bli offer för en massaker.
Israels försvarsminister Israel Katz varnade på onsdagen för att Israel kommer att göra ”plågsamma slag” ända tills styrkorna som attackerade druserna retirerar fullständigt.
Den syriska regeringen har fördömt attackerna mot druserna och har lovat att undersöka och utkräva ansvar för kränkningarna. Den israeliska militären menar ändå att regeringsstyrkorna inte bara har misslyckats att försvara druserna, utan själva är en del av problemet.
Israels militär har sagt att den inte godkänner en militär upptrappning vid Syriens södra gräns. Då flyende druser rapporteras försöka ta sig till Israel har militären stärkt sin närvaro vid den syriska gränsen, dit också israeliska styrkor som tjänstgjort i Gaza flyttas.
Omvärlden fördömer
Turkiska försvarsministeriet har anklagat Israel för att sabotera en historisk möjlighet att försöka etablera fred i Syrien. Även Förenade arabemiratens försvarsminister meddelar att det fördömer de israeliska attackerna och alla kränkningar av Syriens suveränitet.
Också EU har krävt respekt för Syriens suveränitet och uppmanat parterna att skydda civila.
Israels allierade USA har enligt Axios igen krävt att Israel upphör med attackerna. Den amerikanska utrikesminister Marco Rubio har uttryckt sin oro för de israeliska attackerna och krävt att alla stridshandlingar upphör.
Israelisk opportunism eller strategi?
Enligt Aron Lund har Israel försökt knyta an till de olika minoriteterna i Syrien.
Att stödet riktar sig framför allt till druserna beror å ena sidan på ett inrikespolitiskt tryck från Israels egna drusiska minoritet. Å andra sidan finns det även strategiska fördelar med att försvara den drusiska folkgruppen som i huvudsak lever i sydvästra Syrien. Israel kan då öka sitt inflytande i områdena nära Golanhöjderna som ockuperades från Syrien 1967 och som senare har annekterats.
Den drusiska minoriteten består av olika grupper som har sina egna ledare. De har i huvudsak enats av en vilja att styra i det egna området, utan övergångsregeringens inblandning. Men det finns olika uppfattningar om hur nära band man ska upprätthålla till regeringen.
Vissa druser är besvärade av det israeliska stödet, konstaterar Lund, eftersom det gör dem impopulära bland sina landsmän. Andra har välkomnat stödet.
Den inflytelserika drusiska ledaren Hikmat al-Hajri uppmanade nyligen internationella ledare att stödja minoriteten och nämnde bland annat USA:s president Donald Trump och Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman. Att al-Hajri också nämnde Israels premiärminister Benjamin Netanyahu är signifikant, menar Lund.
Syrien vill nå en ”deal” med Trumps hjälp
De israeliska attackerna mot Syrien sker samtidigt som det har spekulerats om att Israel och Syrien kunde nå en överenskommelse som skulle normalisera förhållandena mellan länderna.
USA med Trump i spetsen vill utvidga de så kallade Abraham-avtalen, som ingåtts mellan Israel och andra arabländer. Ett steg i den riktningen var att häva sanktionerna mot Syrien.
Eftersom Israel inte är villigt att avstå från de ockuperade Golanhöjderna är det inte sannolikt att parterna kan nå ett fredsavtal, men enligt Lund kunde det bli frågan om någon form av icke-angreppsavtal. En sådan överenskommelse kan vara möjlig trots de senaste israeliska anfallen:
– Den syriska regeringen behöver verkligen skydd och andrum. Israel är ju totalt övermäktigt i Syrien som inte har luftförsvar och flygvapen. Israel kan bomba vad man vill i princip – och gör det också, konstaterar Lund.
Att Syrien har tagit steg i riktning mot ett avtal beror, enligt Lund, också på att en bättre relation med Israel i sin tur öppnar upp för ett närmare förhållande med USA.
Relationen till druserna är en viktig del av den större bilden:
– Utvecklingen kan kasta grus i maskineriet på den syrisk-amerikanska försoningen också, sammanfattar Lund.
Oroligheterna kan påverka relationen också till de andra minoriteterna och försöket att återförena Syrien. Framför allt kurderna som bor i nordöstra Syrien där amerikanska trupper är stationerade är en viktig pusselbit för övergångspresidenten Ahmed al-Sharaa.
Enligt Lund är det möjligt att kurdiska ledare ser vad som händer i Suweida och förlorar tilliten till regeringen. Det är också möjligt att regeringen genom att visa sin styrka kan tvinga kurderna att anpassa sig. Det kan gå åt bägge hållen.
Källor: AFP, Reuters