– Jag är i en bra position då jag kan ställa dumma frågor till folk på olika evenemang och seminarier. Det säger Tommi Knaapinen, vd för Västra Nylands handelskammare.
Dagens splittrade utbildningslandskap skadar både kvaliteten och regionens dragningskraft.
– Alla läroanstalter ser mest på sin egen enhet. De tävlar mot varandra om studerande, arbetslivets resurser och internationella studerande, säger Knaapinen.
Handelskammaren representerar näringslivet i regionen. Tommi Knaapinen efterlyser nu en diskussion om att slå samman högskoleutbildningar i Nyland eller i alla fall öka samarbetet – allt för att stärka kvaliteten och säkra regionens framtid.
Mycket har förändrats sedan 1990-talet – hänger skolorna efter?
I en kolumn i tidningen Länsi-Uusimaa lyfte Knaapinen nyss fram att många läroanstalter kämpar med liknande utmaningar. Hybridundervisning har förändrat campusens roll, samtidigt som skolorna konkurrerar om allt färre studerande. Och eftersom finansieringen bygger på antalet avlagda examina har konkurrensen hårdnat.
– Det blir ett problem när man har samma utbildningslinje i grannkommunen i en annan läroanstalt och tävlar om samma elever. Då blir det svårt att upprätthålla kvaliteten, förklarar Knaapinen.
Han pekar också på att utbildningsnivån bland den arbetsföra befolkningen i Finland är lägre än EU-genomsnittet när det gäller andelen högutbildade. Också därför är det viktigt med god kvalitet i utbildningen.
Har de nyländska utbildningarna en tydlig profil?
Knaapinen lyfter fram Tammerfors som ett positivt exempel. Där har man slagit ihop flera medelstora högskolor till en stor yrkeshögskola som även är en del av Tammerfors universitet.
– I Tammerfors har man en yrkeshögskola, ett universitet och fem yrkesskolor. Medan det till exempel i Egentliga Finland finns över 20 yrkesskolor. I Tammerfors har man mer effektivitet och en klarare profil utåt, säger Knaapinen.
Han menar att detta gör att studerande lättare hittar till Tammerfors eftersom de har flera alternativ på samma ort.
– Risken är att västnylänningar som flyttar dit för att studera inte kommer tillbaka. Jag har sett flera sådana fall där de stannar där sedan, säger Knaapinen.
Större enheter kan trygga alla typer av utbildningar
Enligt Knaapinen skulle sammanslagningar eller fördjupat samarbete mellan högskolorna ge flera fördelar.
– Kvaliteten blir bättre när man kan utnyttja samma resurser och lärare. Man kan ha enheter av vettig storlek så att det blir av överhuvudtaget, att man har tillräckligt många studerande på en utbildningslinje, säger han.
Med större enheter skulle högskolorna också kunna erbjuda både populära linjer och mer specialiserade utbildningar. Det kan handla om utbildningar som företagen inte behöver men som samhället behöver, men som kanske inte lockar lika många studerande.
Man ska inte stirra sig blind på siffrorna
Knaapinen ser också risker med sammanslagningar. Han varnar för vad han kallar ”Excel-jumpa”, där man enbart ser på ekonomin och lägger ner campus utan att tänka på helheten.
– Då gäller det att konkurrera och hålla flaggan uppe och hitta någon specialiserad utbildningslinje för den enheten, säger han.
En annan risk är om det saknas en klar ägarvilja och vision om vart man vill föra den nya organisationen i en värld med nya trender.
Västnyland behöver utbildning för ingenjörer på finska
För Västnylands del lyfter Knaapinen fram behovet av ingenjörsutbildning, särskilt på finska.
– Vi har behov av till exempel el- och automationsingenjörer till våra fabriker här. Där finns en klar efterfrågan från industrisidan, säger han.
Samtidigt påpekar Knaapinen att digitala campus blir allt vanligare, vilket är en megatrend som påverkar regionens utveckling. Sedan coronapandemin har allt mer av undervisningen börjat skötas på distans och digitalt.
– Det är mycket smidigare att du kan studera på distans, men de facto så flyttar studenterna då inte till regionen. Så där är också ett hot till regionens utveckling,
Vem tar initiativet?
Knaapinen menar att initiativet till sammanslagningar måste komma från läroanstalterna själva, deras styrelser och ägare.
Men han tror att det kan vara svårt att förnya eller till och med fusionera yrkeshögskolor utan påtryckningar utifrån. Men omöjligt är det inte.
– Varför inte? De har ju gjort det tidigare också.
För 20-30 år sedan skedde reformen på grund av en lagförändring, man var tvungen att reformera systemet.
Knaapinen tror det är lättare att förnya utbildningar om det inte finns ett tvång utan skolorna kan agera utgående från vad de vill och vad som behövs.
– Och jag hoppas att det inte kommer ett måste på grund av ekonomin vilket brukar vara en av vanligaste. Då är det lite för sent redan.
Näringslivets intresse
Att handelskammarens vd engagerar sig så starkt i utbildningsfrågan är knappast en slump. För näringslivet i regionen är tillgången till kompetent arbetskraft en överlevnadsfråga. Utan rätt utbildad personal riskerar företag att flytta sin verksamhet.
– Vi ser ju från tidningarna att Sisu och Forcit anställer hela tiden. Där behövs samarbete med yrkesskolorna så att de inte behöver flytta produktionen till någon annan ort, understryker Knaapinen.
I ett bredare perspektiv handlar frågan om hela regionens attraktionskraft och framtid. En region utan starka utbildningsinstitutioner riskerar att förlora sina unga till andra orter.
