Det ryktades länge om att Ryssland den här sommaren skulle ta initiativet till en större offensiv i Ukraina, men det ryska avancemanget har än så länge varit blygsamt i omfattning.
Man har sedan maj tagit cirka 400–500 kvadratkilometer mark, enligt Pasi Paroinen, analytiker från den finländska underrättelsegruppen Black bird group som tidningen Kiev Independent talat med.
Det här är visserligen en ökning sedan förr, men i det stora hela är framstegen så små att det enligt analytikernas beräkningar skulle ta Ryssland åtskilliga år att inta hela landet i den här takten.
Offensiven är mest en upptrappning av Rysslands utnötningskrig
Joakim Paasikivi, senior rådgivare vid Mannheimer Swartling och tidigare militärstrateg vid Försvarshögskolan i Sverige, konstaterar att Ryssland inte gjort några så stora framryckningar att man egentligen kan kalla det för en regelrätt offensiv.
– Åtminstone inte i bemärkelsen där man har ett mål, geografiskt eller i tid, och ska uppnå ett syfte. Man fortsätter att mala på, säger han.
Enligt Paasikivi har det mera handlat om att man helt enkelt intensifierat insatserna nu under sommarhalvåret när vädret är mera gynnsamt.
Den ryska armén har valt att inte fokusera på en enskild plats, utan på ett antal olika områden längs fronten i öst.
Man har också delvis öppnat upp en ny front i nordöst kring Sumy och gjort framstötar i Charkivregionen.
– Sumy och Charkiv ligger väldigt nära ryska gränsen och här ser man från rysk sida att man kan få propagandavinster genom att tala om en buffertzon mot de onda ukrainarna, säger Paasikivi.
Men man vill också sprida ut och förlänga de ukrainska linjerna så mycket som möjligt, säger han.
Paasikivi spekulerar att det kan handla om att man på ryskt håll tror att man har en sådan övermakt när det gäller marktrupper att man kan överväldiga och slita ut de ukrainska styrkorna.
– De har ingen militär taktisk finess som gör att de kan utmanövrera de ukrainska förbanden. I stället kastar man in människor för att nöta ner de ukrainska linjerna, säger Paasikivi.
Ukrainas utmaning är enligt Paasikivi att de inte har något val när det gäller att hålla Sumy och Charkiv som är två stora, viktiga städer.
Samtidigt måste man passa sig för att inte bli omringad i Donbass.
– Det man fortsätter att göra från Ukrainas sida är att byta terräng mot tid. Man håller emot så länge det går, man bygger linjer bakom och sedan backar man när man är tvungen.
Östra fronten fortfarande mest kritisk
I Donbassregionen tror Joakim Paasikivi att Rysslands ambition är att skära av de ukrainska underhållslinjerna, vilket skulle vara en obehaglig utveckling om det lyckas, menar han.
Städerna Pokrovsk, Chasiv Yar och Kostiantynivka är orter som nu ligger i fokus för striderna i området.
Ryssland har förstärkt sina positioner söder om Pokrovsk och försöker omringa det ukrainska försvaret i staden, samtidigt som man kryper närmare Chasiv Yar och Kostiantynivka.
Att de närmat sig de här städerna betyder i många fall att försörjningsleder och andra orter i trakten hamnar inom räckhåll för ryska drönarangrepp och artilleri.
Drönarna har lagt sordin på storskaliga angrepp
Den ryska strategin att överväldiga Ukrainas luftförsvarssystem med massiva svärmar av drönare verkar ha rönt framgångar på många håll.
Ryssland har trappat upp produktionen av drönare, och bland annat utvecklat de iranska Shaheddrönarna för att göra dem svårare att skjuta ned.
Under de senaste månaderna har flera ukrainska städer utsatts för storskaliga drönarangrepp som krävt många dödsoffer och som tär på civilbefolkningen.
Vid fronten ska den ryska armén enligt tidningen New York Times använda sig av kombinationer av drönare, granater och glidbomber avfyrade från stridsflyg för att låsa ukrainska trupper innan de attackerar fiendens linjer med trupper.
Samtidigt har även Ukraina utvecklat sina metoder för hur de använder drönare. Man har angripit mål inne i Ryssland och använder också drönarna taktiskt på slagfältet för att täppa till områden där de inte har tillräckligt med marktrupper att lägga in.
Drönarna har också förändrat karaktären på hur kriget förs vid fronten och möjligheterna att avancera, säger Paasikivi.
– Det är nu ännu svårare att röra sig i en cirka 50 km bred zon längs fronten på grund av de små drönarna.
Syns man så dör man, konstaterar Paasikivi.
– Det gör att det är väldigt svårt att få till ett angrepp med någon styrka med mekaniserade förband, alltså stridsfordon och stridsvagnar.
Paasikivi menar att storskaliga angrepp med hela kompanier är sällsynta numera. Kriget förs i stället ofta med mindre grupper och enskilda fordon.
Paasikivi tror att situationen kommer att fortsätta tills endera sidan antingen konstruerar en drönare som är överlägset bättre än något annat på stridsfältet eller lyckas komma på tillräckligt effektiva motmedel mot dem.
USA:s Patriotsystem är oumbärliga
Medan Ukrainas trupper jobbar för att hålla fronten på olika håll i landet är det ukrainska försvaret i stort fortfarande beroende av stödet från väst.
Nyligen meddelade USA:s president Donald Trump att man kommer att låta Ukraina få några Patriot-luftvärnssystem, något som Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj efterfrågat sedan länge.
– De kommer att ge Ukraina bättre förutsättningar att försvara sig mot luftanfall. Det är viktigt för civilbefolkningen, för industrier och för utbildningsförband, säger Paasikivi.
Även om det här fåtalet system som nu ska levereras inte är avgörande för kriget i sin helhet så är de vitala för Ukrainas vidare försvar.
– Patriot är det mest avancerade system som finns på marknaden just nu. De är centrala, för de mest avancerade ryska robotarna går egentligen inte att ta ner med någonting annat om man inte har en väldig tur, säger Joakim Paasikivi.
Enligt Paasikivi finns det några europeiska system, som SAMP/T, som kommer i närheten av Patriotsystemets kapacitet. Men de här finns i dagsläget inte i tillräcklig mängd och tar tid att tillverka.
Paasikivi påpekar att Patriotsystemet ändå bara är en del av ett större, integrerat robot- och luftförsvarssystem.
Det krävs en rad andra vapen för att hålla Patriotsystemen säkra, vilket gör att det fortsatta stödet till Ukraina inte kan sluta vid de amerikanska systemen.
Ukrainarna kommer också att behöva spara på Patriotsystemen i största möjliga mån och hitta på alternativa sätt att skydda sig mot drönarangrepp.
Det här är något som Ukraina i början av juli meddelade att man arbetar på bland annat genom ett samarbete med en amerikansk firma som ska leverera försvarsdrönare till landet.