Det förekommer mycket nätfiske i alla dess former, och bedragare försöker genom nätfiske få tag på bankkoder eller kortuppgifter, eller så försöker de få offret att göra en betalning. Allt oftare manipulerar bedragarna offret att själv agera.
Kunder hos bland annat Nordea kontaktas via olika kanaler: e-post, telefonsamtal, textmeddelanden och Whatsapp-meddelanden samt via sociala medier, skriver man från Nordeas kommunikationsavdelning till Yle per e-post.
”Under det här året har finländare ofta kontaktats genom olika bluffmeddelanden och -samtal, och allt oftare inleds bedrägeriförsöket med ett telefonsamtal från ett utländskt nummer”, konstaterar Nordea.
Nordea varnar bland annat för samtal som kommer från kroatiska nummer, eftersom Kroatiens riktnummer är +385 och därmed väldigt likt Finlands +358.
Men ett blufförsök som har börjat på ett sätt kan snabbt ändra form, till exempel kan en bluff som började via e-post övergå till ett telefonsamtal. Brottslingarna är skickliga på att utnyttja offrets ”svaga punkt” och ändra bedrägeriets form och berättelse därefter. Därför är det svårt för banker eller myndigheter att beskriva ett enda mönster eller en viss metod för bedrägerierna.
Missbruk av kort blir allt vanligare
På sommaren, när människor har semester, ökar också risken för missbruk av betalkort. Även om betalkortet fysiskt är i tryggt förvar kan dess uppgifter hamna i händerna på brottslingar på olika sätt.
Från Nordea påminner man om att en bra minnesregel dessutom är att om något verkar vara för bra för att vara sant, så är det ofta inte sant, skriver Nordea.
Det finns tecken på att nätbedrägerierna har blivit allt vanligare i Finland. Utgående från fallen som har anmälts till polisen blev finländarna lurade på sammanlagt 84 miljoner euro i fjol. Det är 70 procent mer än år 2023.
Telefonbedrägeri (vishing)
Under bedrägerisamtal kan bedragare påstå att misstänkta transaktioner har upptäckts på offrets konto eller att pengar håller på att föras över utomlands.
Bedragare kan också ringa och låtsas vara från en myndighet, en bank eller ett företag. De säger att de vill hjälpa dig och försöker få dig att lita på dem. Ofta har de bråttom.
Målet är att få dig att använda eller lämna ut dina bankkoder. De vill komma åt din internetbank och flytta pengar, eller få dig att föra över pengar till ett så kallat konto som beskrivs som ”säkert” eller ”tryggt”.
Kontobedrägeri
Vid kontobedrägeri ringer en bedragare och ber dig föra över pengar till ett ”tryggt konto”. Hen kan låtsas vara från en bank, myndighet eller indrivningsbyrå.
Ibland skickar bedragarna först ett falskt meddelande för att försöka få tag på dina bankkoder eller annan känslig information.
Du kan också bli ombedd att ladda ner ett program så att bedragaren kan styra din dator eller telefon.
Om du går på lurendrejeriet är det i själva verket bedragarens konto du för över pengarna till. Banker och myndigheter ber dig aldrig att göra sådana överföringar.
Så här undviker du att bli lurad
- Ge aldrig dina personliga koder eller kontouppgifter per telefon även om den som ringer ber om dem och påstår att hen gör det för din säkerhet. För inte över pengar till något ”säkerhetskonto”. Banker har inga sådana konton.
- Lämna aldrig ut dina nätbankskoder eller lösenord. Kom ihåg att polisen, bankens representanter eller andra myndigheter aldrig ringer för att be om dina personliga bankkoder.
- Falska telefonsamtal kan även komma från ett finskt telefonnummer. Avbryt samtalet om du blir misstänksam. Du kan kontrollera om tjänsteleverantören i fråga har försökt kontakta dig via dess kundtjänst.