Under de senaste två åren har Ryssland stört fraktfartyg i Östersjön på ett helt annat sätt än tidigare. Ryssland stör främst GPS-signaler som hjälper fartygen att navigera.
Det förändrade säkerhetsläget påverkar bland annat rederiet Finnlines som transporterar varor till och från Finland.
Thomas Doepel, verkställande direktör för Finnlines, säger att säkerhetsläget i Östersjön har förändrats markant.
Havsområdet har blivit en arena för demonstrationer av nationella intressen. De fartyg som dagligen rör sig på Östersjön påverkas när Ryssland och Nato mäter sin styrka.
– Det handlar till exempel om skador på kritisk infrastruktur och störningar av GPS-signaler, säger Thomas Doepel.
När gasröret Nord Stream 2 sprängdes i september 2022 tvingades fraktfartygen ändra sina rutter. Det måste de också göra när de möter krigsövningar.
Finland har blivit allt mer beroende av sjötransporter
Finland har särskilt stora skäl att ta det förändrade läget på allvar.
När det gäller varutransporter är Finland som en ö – vi är helt beroende av fartygsfrakterna.
Nya fartyg har utrustning som kan läsa tre olika typer av GPS-signaler. När de jämförs med varandra kan befälet märka om någon av dem störs så att positionen visas fel.
Trots att Finnlines nyaste fartyg kommer från Kina är all navigationsutrustning från Europa. Finnlines har valt att använda samma tillverkare som Försvarsmakten.
– Så kan vi utveckla vår teknik i rätt takt och lita på att vi får det stöd vi behöver. För oss är det otroligt viktigt att ha rätt samarbetsparter, säger Thomas Doepel.
När fartygens GPS-signaler inte fungerar förlitar sig befälet på fartygets radar och kollar kurs och avstånd till exempel till olika öar.
I teorin kan en kombination av störningar, dimma och hård sjögång tvinga ett fartyg att avbryta färden.
Finneco II åker också regelbundet mellan Storbritannien och Spanien. Befälhavaren Jarmo Mettälä har aldrig stött på någon GPS-störning utanför Östersjön.
Samarbete med Nato
Thomas Doepel berättar att Finnlines nu samarbetar allt mer med Försvarsmakten och andra myndigheter.
– Vi samarbetar otroligt mycket med både den finländska militären och Nato.
På vägen från Spanien till hemhamnen i Helsingfors tränade danska försvaret ombord på det fartyg där Jarmo Mettälä är befälhavare.
Observationerna från den civila sjöfarten kompletterar försvarsmaktens lägesbild i Östersjön.
Finnlines nyaste fartyg är byggda för den högsta isklassen. I praktiken fungerar de alltså som isbrytare.
– Man kan i princip säga att Finland har 18 isbrytare i trafik i Östersjön i dag, säger Thomas Doepel.
Också i övrigt är fartygen byggda med extra starka ramper och däck. De lämpar sig bra för tunga civila frakter, men passar också bra för försvarets behov.
Skuggfartygen utgör en risk
Även den ryska skuggflottan försämrar säkerheten i Östersjön.
En del av fartygen manipulerar sina sändare så att det ser ut som om fartyget skulle finnas på ett annat ställe än det är.
Den främsta orsaken verkar vara att fartyg som handlar med Ryssland försöker undvika problem med sina försäkringsbolag. Då kan fartyget låtsas åka omkring i cirklar utanför ryska territorialvatten, medan fartyget i verkligheten besöker en rysk hamn.
Om andra fartyg då gör undanmanövrar för att inte krocka med fartyg – som alltså inte finns där de ser ut att finnas – kan det leda till onödiga farliga situationer.
En annan risk med skuggfartyg är att de kan stänga av sina sändare helt och hållet så att andra fartyg ser dem på radarn först när de är ganska nära.
De nya riskerna gör att befälet på fartygen måste vara mer på sin vakt hela tiden. Visserligen måste de alltid vara beredda på storm, men Finnlines kaptener tycker att störningarna innebär ett extra stressmoment.