– Simning är en grundläggande färdighet. Jag lärde mig aldrig att simma som barn, därför ville jag lära mig, säger Amina Osman.
I dag har Osman gått Swim Powers fyra simkurser och är fullständigt simkunnig. Simundervisningen började med en vattenvanekurs, eftersom Osman var rädd för vattnet.
– Det kändes som om jag inte hade någon kontroll över min kropp i vattnet. Det kändes hela tiden som om jag höll på att drunkna.
Swim Powers kurser är ett projekt som föreningen Monaliiku ansvarar för. Monaliiku stöder invandrarkvinnor i Helsingfors på olika sätt, bland annat genom just simundervisning specifikt för dem.
Även Naomi Ihugo har gått kurserna. Före det var också hon rädd för vattnet.
– Jag fick panik, det tog en månad på kursen innan jag vågade stoppa huvudet under vattnet. Det kändes hela tiden som om något skulle börja jaga mig, säger Ihugo.
Barnen motiverar
Den viktigaste motivationen för bägge två var ändå deras barn. Osmans dotter lärde sig simma som väldigt ung, men Osman kunde inte ta henne till simhallens djupa bassäng eftersom hon inte själv kunde simma.
– Det allra viktigaste för mig var att simma med min dotter, att kunna ha det roligt med henne i vattnet men också rädda henne i en nödsituation, säger Osman.
Med Ihugos dotter var situationen den motsatta.
– Hon vågade inte gå i vattnet när mamma inte vågade. Men nu när jag går i så gör hon det också, säger Ihugo.
Ett års kö till simkurs
Monaliiku har ordnat simundervisning för invandrarkvinnor sedan 2016. Den nuvarande formen, under namnet Swim Power, uppstod för några år sedan, då Monaliiku ansökte om - och fick - stöd från Undervisnings- och kulturministeriet.
Margareta Toivanen är koordinator för Swim Power, och fungerar också själv som simlärare.
– Vi utbildar cirka 600 kvinnor på årsnivå, säger Toivanen.
Efterfrågan är massiv, och har ökat under de senaste åren.
– Det var orsaken till att vi sökte om understöd. Vi har långa köer, man kan få vänta mellan ett halvt eller ett år för att komma på kurs, säger Toivanen.
Efter vattenvanekursen har Swim Power ytterligare tre kurser; en grundkurs och två fortsättningskurser. När man köat klart och fått foten in på en kurs ser föreningen till att man får gå alla kurser man vill, säger Toivanen.
– Ju fler som lär sig att simma, desto bättre kan vi undvika drunkningstragedier.
Enligt Toivanen inverkar flera faktorer på behovet av simundervisning för just invandrarkvinnor.
– En del har aldrig varit i vattnet, sen kan det finnas ekonomiska orsaker bakom att man inte kan simma. Eller så har man råkat ut för något trauma, till exempel kan man ha sett då en anhörig har drunknat, säger Toivanen.
Svårt för invandrarkvinnor att delta i stadens kurser
Amina Osman har gjort sin avhandling i yrkeshögskolan Diak om invandrarkvinnors upplevelser av simundervisning.
– Språkbarriären är ett problem. På Swim Power ordnas undervisningen på flera olika språk. Ett annat problem är att det inte finns tillgång till ställen där man kan simma i fred eller bara med andra kvinnor, eller där man kan klä sig i burkini, säger Osman.
Naomi Ihugo deltog först i stadens simkurs innan hon kom till Swim Power. Men där lärde hon sig inte att simma.
– Det kändes som att alla andra kunde simma bättre än jag. Jag tror det egentligen handlar mest om lärarna, och om de är uppmuntrande och fokuserar på en viss grupp av elever eller alla elever, säger Ihugo.