Arbetarskyddsombud Markku Väli-Harju vid välfärdsområdet i Mellersta Österbotten (Soite) upplevde för ett par år sedan en allvarlig våldssituation på sin arbetsplats.
– En patient ströp en anställd mycket hårt i samband med vårdarbetet, säger Väli-Harju.
Man fick snabbt situationen under kontroll, men den anställda var för medtagen efter händelsen för att göra en polisanmälan och det var oklart om arbetsgivaren fick anmäla patientens namn till polisen. Det kunde ha avslöjat att personen hade en vårdkontakt till sjukhuset och därmed brutit mot patientens integritet.
Väli-Harju försökte reda ut frågan, men utan resultat – ingen visste hur man borde gå till väga i situationen.
– En polisanmälan gjordes, men utan patientens namn.
Hundratals vålds- eller hotfulla situationer varje år
Även om våldet i samhället i stort har minskat, har det ökat inom vårdsektorn. Enligt Statistikcentralen är arbetsrelaterat våld vanligast inom hälso- och socialvårdsyrken, och det är oftast kvinnlig vårdpersonal som drabbas.
Mellersta Österbotten, med knappt 68 000 invånare, är landets minsta välfärdsområde. Ändå upplever social- och hälsovårdspersonal också där dagligen våld eller hot om våld.
Varje år görs över tusen anmälningar om sådana situationer till välfärdsområdets egna system.
– Patienter hotar med våld eller slår, sparkar, stryper – så ser det ut, säger Väli-Harju.
Enligt en enkät som hälso- och omsorgsförbundet Tehy har gjort förekommer mest fysiskt våld eller hot om våld på övervakningsavdelningar inom psykiatrin och i akutvården.
Yle har skickat ut en enkät till välfärdsområdena och HUS. Enkätsvaren visar att bara under de senaste fem åren har det på psykiatriska avdelningar förekommit hundratals fall. Svaren samlades in från elva områden och bygger på personalens egna rapporter.
I vissa fall kan flera anmälningar ha gjorts om samma händelse, beroende på datasystemet.
Till exempel gjorde personalen vid HUS psykiatriska avdelningar nästan 2 000 anmälningar om våldsamma och hotfulla situationer förra året, men polisanmälan gjordes i endast drygt en procent av fallen.
De flesta situationer behandlas internt
HUS har också, de senaste åren, instruerat personalen att rapportera alla våldsamma och hotfulla situationer mer noggrant, även verbala hot.
Situationen är liknande på andra håll: De flesta fall hanteras enbart internt inom välfärdsområdet. Ofta rör det sig om lindrigare situationer. Delvis handlar det också om tillvänjning – särskilt verbala hot rapporteras inte alltid ens på den egna arbetsplatsen.
Allvarliga fall som hotar liv och hälsa är mer sällsynta, och enligt välfärdsområdena görs då oftast polisanmälan.
En vårdare som blivit misshandlad av en patient kan sakna ork att anmäla, och det finns också en rädsla för hämnd från patienten eller de anhöriga.
Även arbetsgivaren kan göra en polisanmälan, men om den misstänktes namn inte får lämnas till polisen går utredningen inte vidare.
Frågan har prövats ända upp i högsta domstolen
I januari ansåg högsta förvaltningsdomstolen att polisen inte hade rätt att få veta identiteten på en patient som misstänktes för misshandel på HUS psykiatriska avdelning. Patienten misstänktes ha misshandlat en annan patient.
Polisen begärde uppgifter om den misstänktes identitet, men chefsöverläkaren avslog begäran med hänvisning till att uppgiften om vårdförhållandet är sekretessbelagd. Högsta domstolen fastställde sjukhusets beslut.
Det här är ett stort problem, säger Tehys jurist Inka Lehtinen.
– Arbetsgivaren har ansvar för arbetssäkerheten. Dessutom har offret rätt till skadestånd, men det kan inte sökas om ingen polisanmälan har gjorts, säger Lehtinen.
Även om åklagaren beslutar att inte åtala, kan offret ändå söka ersättning från statskontoret.
Biträdande justitieombudsmannen: Lagstiftningen behöver förtydligas
I Soites fall meddelade chefen till slut patientens namn till polisen, och utredningen inleddes ett halvt år efter händelsen. Patienten avled senare så ärendet gick inte vidare till åklagare.
Riksdagens biträdande justitieombudsman tog exceptionellt ställning i fallet på grund av dess vikt och allmänna betydelse. Bakom det låg ett initiativ från Markku Väli-Harju.
I sitt yttrande ansåg biträdande justitieombudsmannen att lagstiftningen måste förtydligas.
En arbetsgrupp vid social- och hälsovårdsministeriet utreder just nu frågan. En eventuell lagändring kan tas upp i riksdagen hösten 2026.
Texten är en bearbetad översättning av Yles artikel Tällainen on lain porsaanreikä, joka estää poliisia tutkimasta lääkärien ja hoitajien kohtaamaa väkivaltaa. Översättning: Anna Ruda.