I hemmet hos den fem personer stora familjen Forsblom i Esse i Pedersöre finns femliters vattendunkar i två skåp, och de har kommit till användning.
Vardagen förändras inte nämnvärt för Terése och Samuel Forsblom, även om en kokningsrekommendation för vattnet skulle drabba dem igen.
De har vant sig.
Invånarna i Esse har den här sommaren varit utan drickbart kranvatten i ett par veckor.
I juli uppmanade invånarna koka sitt vatten i åtta dagar, då tarmbakterier påträffades i dricksvattnet efter häftiga regn. I augusti upprepades problemet och vattnet behövde kokas i sex dagar.
Paret tar undantagssituationen med ro.
– Vi tar vatten från dunken eller kastrullen bara. Det är inte svårt, det är bara en lite annorlunda situation, säger Samuel Forsblom.
Det gick bra att tvätta sig med det smutsiga vattnet, och de tänkte inte så mycket på bakterierna.
– Den första kokningsrekommendationen i fjol var en större grej, även om familjen redan då hade vatten i beredskap hemma. Situationen har visat att vi behöver vara förberedda, säger Terése Forsblom.
Kokningsrekommendationer för vatten på olika håll i landet
Under sommaren har det, förutom i Esse, rapporterats om kokningsrekommendationer för vatten åtminstone i Nordöstra Savolax, Ylöjärvi, Tavastehus, Toijala och Kärkölä.
Förra veckan utfärdades kokningsrekommendationer i Storkyro i Södra Österbotten och i delar av Nykarleby i Österbotten.
Även om rekommendationer om att koka vatten är relativt vanliga, är epidemier som sprids via hushållsvatten ovanliga i Finland, säger ledande forskare Ilkka Miettinen från THL. Det förekommer i genomsnitt 2–5 sådana per år, och i år har det hittills (fram till augusti) varit ett fall.
Föroreningssituationer uppstår betydligt oftare. Vanligast är att en grundvattenförekomst förorenas.
– Typiskt kan en period med kraftiga regn leda till detta. Rörledningsolyckor är mer sällsynta, men de inträffar också. Deras betydelse och antal kommer småningom att öka.
Vattenverken bör därför förbereda sig på förändringar, såsom en ökning av extrema väderförhållanden.
Små vattenverk löper störst risk för förorening
Den största risken är torka, men det måste också finnas en plan för kraftiga regn och stormar som orsakar strömavbrott, säger specialsakkunnig Jari Rintala vid Finlands miljöcentral.
Beredskapen har förbättrats avsevärt, men alla Finlands 1 500 vattenverk är inte på samma nivå, säger Rintala.
Hos de stora är risken mindre: de har bättre vattenreningsanläggningar och även riskhanteringsplaner.
Den största risken för förorening finns hos små vattenverk som tar sitt vatten från små vattentäkter. Små vattentäkter förorenas lättare än stora, särskilt när kraftiga regn sköljer organiskt material, näringsämnen, suspenderade ämnen och olika skadliga ämnen från marken.
– Grundvattenmagasinet är mindre och skyddsskiktet tunnare, och då kan skadliga ämnen lättare transporteras från ytan till grundvattnet med regnvattnet, sammanfattar Rintala.
Enligt Rintala ökar extrema väderförhållanden riskerna särskilt för grundvattenverk, men också för ytvattenverk.
I grundvattenverk kan problem uppstå med mängden och kvaliteten på grundvattnet. I ytvattenverk leder uppvärmningen av vattnet till att vattenbehandlingen måste ökas.
I Esse berodde föroreningen av vattnet på ett ytvattenläckage. En liten mängd ytvatten kunde på grund av kraftigt regn läcka in i lågvattenreservoaren.
”Vårt sätt att trygga situationen”
Annika Porthin-Anttila, chef för Miljöhälsan Kallan som verkar i området, medger att en långvarig kokningsrekommendation innebär huvudbry för alla parter.
– Kokningsrekommendationer är utmanande för alla, det är inget trevligt. Men det är vårt sätt att trygga situationen.
Att koka vattnet i minst fem minuter förstör de sjukdomsframkallande mikrober som kan finnas i vattnet.
Artikeln är en bearbetad översättning av Terése ja Samuel Forsblom ovat tottuneet keittämään juomavetensä – sama voi olla edessä muillakin, koska ilmasto muuttuu. Översättning av Anna Ruda.