Regeringens program mot rasism fyller två år – hur har det gått?
Regeringens antirasismprogram fyller två år mitt under pågående skandal med rasistiska uttalanden från ledande sannfinländare. All förändring tar tid, säger rasismforskare.
Regeringen får kritik för sitt arbete mot rasism. Bild: Silja Viitala / Yle ja Tiina Jutila / Yle, kollaasi: Nanna Särkkä / Yle
De senaste dagarna har det pågått en livlig debatt kring rasistiska uttalanden som ledande politiker från regeringspartiet Sannfinländarna har kommit med.
Samtidigt blir det på söndag exakt två år sedan regeringen Orpo gav sitt handlingsprogram mot rasism och diskriminering till riksdagen. Programmet kom till efter en regeringskris sommaren 2023, då det uppdagades att en del av de nyinvalda sannfinländska ministrarna tidigare hade gjort rasistiska uttalanden.
För att regeringen inte skulle splittras, var regeringspartierna tvungna att enas om ett gemensamt uttalande där alla ministrar förbinder sig till att arbeta mot rasism.
Regeringen satsade sex miljoner euro på programmet som pågår till slutet av regeringsperioden år 2027. I programmet har bland annat ingått en kampanj mot rasism, rundabordssamtal som letts av statsministern och utbildning i antirasism för den politiska ledningen.
För tidigt för mellanbetyg
Vid Statsrådets kansli säger ledande sakkunnig Katriina Nousiainen att det fortfarande är för tidigt att utvärdera programmet. En rapport kommer att presenteras senare i höst, och då klarnar det också om det behövs ytterligare åtgärder för att nå målen.
Medier har ändå rapporterat kritiskt om programmet, bland annat om en antirasismutbildning på endast en timme för de politiska ledarna och om kampanjen mot rasism som fick en dålig start i och med att sannfinländare på högsta nivå inte ville delta.
Också forskaren Alemanji Aminkeng Atabong säger att det är alldeles för tidigt att utvärdera regeringens antirasismprogram. Efter två år kan man på sin höjd utvärdera sina principer och strategier, inte resultatet.
- Man kan kalla den här perioden en testfas. Eventuella resultat kan man se mycket senare, eftersom alla viktiga förändringar tar tid.
Rasism är inget lyxproblem som man diskuterar då man har tid, säger Atabong, universitetslektor och ansvarig för masterprogrammet i social exklusion vid Åbo Akademi. Bild: Arash Matin / Yle
I våras satt ministrarna på skolbänken en timme för att lära sig om rasism, det är alldeles för lite, enligt Atabong.
– Den här typen av utbildning måste vara både obligatorisk och kontinuerlig, en timmes lektion kan inte göra alla ministrar i Finland till antirasister.
Atabong föreslår en långsiktig strategi där ministrar och andra myndighetspersoner skulle få utbildning i antirasism tre till fyra gånger per år.
– Det här skulle påminna ministrarna om farorna med rasism och varför det är viktigt att bekämpa den. Endast på sikt kan Finland bli ett mindre rasistiskt land.
Rasism är inte ett lyxproblem
Enligt Atabong har Finland en alldeles för reaktiv hållning till rasism, det vill säga att diskussionen blossar upp endast då någonting rasistiskt har hänt i samhället. Däremellan förnekar man att problemet finns.
– Rasism är inget lyxproblem som man kan diskutera då man har tid. Rasism borde diskuteras kontinuerligt eftersom det inte är ett lyxproblem för den som är utsatt, säger Atabong.
Rasistiska skandaler har avlöst varandra
En sannfinländsk minister har fått avgå på grund av hans påstådda kopplingar till ytterhögern, en annan minister spred konspirationsteorier och nyligen beskrev Sannfinländarnas vice ordförande Teemu Keskisarja invandrare som människor av sämre kvalitet.
Här finns en lista på skandaler med rasistiska förtecken i Orpos regering de två senaste åren.
