Under de senaste åren har det varit mycket skriverier om att unga mår allt sämre. I Hangö verkar vinden ha vänt. Högstadieelever och ungdomsledare tycker att de unga i staden mår bättre.
– Huvudsakligen tycker jag att människor mår bra, men det finns alltid sådana som vill ha hjälp och inte mår så bra, säger Daniel Mattsson, niondeklassare i Hangö högstadium.
Ungdomsledarna Ulf ”Uffe” Wiberg och Jorma Nousiainen umgås dagligen med unga i olika åldrar på ungdomsgården Hyllis. De upplever båda att dagens ungdomar mår bättre än tidigare årskullar.
– Vi tampades i ganska många år med en mindre grupp som ställde till med problem i staden. Nu har vi en ny generation som är helt annan, som det verkligen går bra för, säger Uffe Wiberg.
Jorma Nousiainen är också positivt överraskad över hur få ungdomar som röker eller dricker alkohol.
– Jag känner knappt till någon i de yngre åldrarna som röker, säger Nousiainen.
– Men nikotinpåsar har ju blivit vanligare istället, fortsätter han.
Psykiskt välmående går i cykler
Varken Wiberg eller Nousiainen kan peka på en enskild orsak till förbättringen.
Nousiainen har ändå märkt att ungdomarna är artigare och gladare när de kommer till ungdomsgården. De ser också en ökad acceptans och sammanhållning bland de unga.
Tidigare år har det uppstått en och annan konflikt mellan ungdomarna, berättar Nousiainen. Numera verkar det som om alla kommer överens.
– Vi har en mångkulturell verksamhet med många olika nationaliteter. Alla kommer bra överens, även finsk- och svensktalande. Sådana gräl som vi såg tidigare finns inte längre.
Enligt Uffe Wiberg är det naturligt att vissa generationer mår sämre och andra mår bättre.
– Med jämna cykler kommer det alltid en generation som kanske mår lite sämre och sedan blir det bättre. Jag kan inte säga vad det beror på, säger Wiberg.
Båda är glada över läget och hoppas att måendet i staden håller den här riktningen.
”Det syns inte alltid om någon mår dåligt”
Niondeklassarna Annie Holmgård och Åsa Wichmann tror att psykisk ohälsa bland unga ofta hänger ihop med problem hemma eller i skolan.
Daniel Mattsson tycker också att vänskapsrelationer spelar stor roll.
– Det finns inte så många människor i Hangö, så man kanske inte alltid har vänner eller människor att vara med, säger Mattsson. Han poängterar också att det är svårt att se på utsidan hur någon mår.
André Wiberg, också niondeklassare, tror att personer som mår riktigt dåligt oftast stannar hemma.
– De flesta som mår jättedåligt brukar inte komma till skolan, det brukar ofta gå så, säger han.
De unga behöver vuxna att prata med
På ungdomsgården har Uffe Wiberg och Jorma Nousiainen märkt att många unga ändå har ett stort behov av att prata med en vuxen.
– Vi är inga utbildade psykologer men vi hoppas att vi hjälper unga genom att tala med dem och ge råd, säger Nousiainen.
För tillfället saknas en svenskspråkig skolpsykolog i Hangö. Både Wiberg och Nousiainen anser att det borde finnas både en svensk- och finskspråkig skolpsykolog tillgänglig.
Anni Holmgård, Åsa Wichmann, Daniel Mattsson och André Wiberg har inte själva märkt av att det inte finns en skolpsykolog. Nästan alla tycker ändå att en skolpsykolog borde finnas tillgänglig.
– Det skulle vara bra att ha en psykolog i skolan, säger Åsa Wichmann.
Daniel Mattsson och André Wiberg är nöjda med skolkuratorn. Wiberg nämner också ungdomsledarna, som finns till för de unga.
– Jag skulle vända mig till ungdomsledarna i Hangö, säger André Wiberg.
Hitta intressen och rör på dig
På ungdomsgården jobbar man aktivt med psykisk hälsa, både genom samtal och återkommande temaveckor.
Även i skolorna ordnas det temaveckor kring psykisk hälsa. André Wiberg tycker att skolans temaveckor ofta är en upprepning av vad man redan vet.
– Det är ganska samma som man gått igenom ända sedan ettan: undvik rusmedel och vänd dig till kuratorn, säger han.
Överlag tycker de att psykisk hälsa diskuteras tillräckligt i skolan.
Annie Holmgård önskar ändå att man skulle få verktyg för hur man konkret kan förbättra sitt psykiska mående.
– Man pratar ganska mycket om det, men man borde prata mer om hur man får bättre psykisk hälsa, säger hon.
Har ni tips på hur man kan förbättra psykiskt välmående?
– Hitta något du är intresserad av och försök hitta andra med samma intresse, säger Annie Holmgård.
– Våga tala om dina problem, säger Åsa Wichmann.
Daniel Mattsson och André Wiberg tycker att umgås med vänner och träna en att må bra.
Att regelbundet träna eller ha en hobby har många positiva effekter, menar Jorma Nousiainen.
Uffe Wiberg och Jorma Nousiainen är nöjda med hobbyutbudet i Hangö, men önskar att det skulle finnas mer att göra under vinterhalvåret.
– Vi borde fokusera på att få ungdomar engagerade i fritidsintressen och utöka utbudet av hobbymöjligheter, säger Nousiainen.
