WASHINGTON September förutspås bli en brådskande månad i den amerikanska kongressen.
De bittra motsättningarna mellan Republikanerna och Demokraterna har hårdnat allt sedan Donald Trump återvände till Vita huset.
Här är tre stora frågor som är aktuella i höst.
1. Budgeten
Statsapparaten riskerar att stängas ned den 1 oktober ifall Republikanerna och Demokraterna inte enas om en statsbudget innan det.
Republikanerna har majoritet i kongressens båda kamrar – representanthuset och senaten – men det räcker ändå inte.
För att budgeten ska godkännas måste också minst sju demokratiska senatorer ställa sig bakom den.
Demokraterna har protesterat mot Trumpadministrationens beslut att dra tillbaka till exempel biståndspengar som tidigare beslutats om över partigränserna och sagt att det försvårar förutsättningarna för en budgetöverenskommelse.
Om ingen budget godkänns leder det till att många federala tjänster pausas. Det kan leda till störningar i bidragsutbetalningar och i luftfarten, för att inte tala om att hundra tusentals tjänstemän inom den offentliga sektorn permitteras.
”Det är tydligt att Republikanerna prioriterar kaos framom ledarskap, partipolitik över partnerskap och sin egen makt framom det amerikanska folket” summerade senatens demokratiska minoritetsledare Chuck Schumer läget i ett brev till sina partikamrater.
När statsapparaten senast stod inför en nedstängning i mars gav Demokraterna efter. I slutändan stödde tio demokratiska senatorer, inklusive Schumer, budgeten, för att undvika nedstängningen.
2. Epsteindokumenten
Det finns en punkt där samarbetet mellan partierna kan vara lättare: frågan om de så kallade Epsteindokumenten.
Stödet för att offentliggöra dokumenten i sin helhet, inklusive alla namn som förekommer i dem, har ökat över partigränserna och frågan kan komma att röstas om i kongressen.
Det här skulle inte uppskattas i Vita huset.
Sexförbrytaren och miljardären Jeffrey Epstein var tidigare vän med Donald Trump.
Trump nämns i dokumenten bland hundratals andra. Det finns i nuläget inga bevis på att personerna på listan har begått några brott. Däremot finns det oräkneliga teorier om hurdana uppgifter dokumenten innehåller.
Därför har många av Trumps anhängare krävt att materialet offentliggörs, och Trump lovade under sin presidentvalskampanj att vara medgörlig på den punkten ifall han blir president.
Det har han senare backat från och avfärdar numera allt som en bluff från demokraternas håll.
I juli meddelade det amerikanska justitieministeriet att Epstein dog av självmord och att det inte finns någon klientlista, och lade ned utredningen.
I tisdags publicerade representanthusets tillsynskommitté över 33 000 sidor relaterade till fallet Jeffrey Epstein, men många av dokumenten fanns redan offentliga.
Dagen därpå uppmanade en del av Epsteins offer kongressen att rösta för att kräva att alla dokument offentliggörs. Men ännu finns ingen sådan omröstning inplanerad.
3. Intern säkerhet
Särskilt under sensommaren har frågor om säkerheten i USA:s städer stått högt på president Donald Trumps agenda.
I juli tog Trump kontroll över polisen i Washington DC och satte in nationalgardet med hänvisning till säkerhetsläget, som han hävdade, var utom kontroll.
Trump hävdade att kriminella gäng och andra brottslingar hade tagit över huvudstaden, trots att statistisken visar att brottsligheten har minskat under de senaste åren.
Antalet brott har minskat ytterligare under den pågående säkerhetskampanjen.
Lagen tillåter Trump att ha federal kontroll över polisen i Washington i 30 dagar, alltså fram till midnatt den 9 september. Ett längre mandat än så skulle kräva ett godkännande från kongressen.
I nuläget är det oklart om det här hamnar på kongressens bord eller inte. Enligt tidsskriften Politico kommer Representanthuset inte att rösta om en förlängning.
Det ska enligt Politico handla om att Washingtons borgmästare Muriel Bowser ska ha öppnat för att utöka samarbetet med de federala instanserna i säkerhetsfrågor.
Källor: AFP, AP, Reuters