USA:s president Donald Trump meddelade på tisdagen att den amerikanska militären hade dödat elva ”narkoterrorister” från Venezuela, i en attack som var riktad mot ett fartyg i södra Karibien.
Trump skrev på sociala medier att USA:s militära operation riktade sig mot medlemmar av det venezuelanska gänget Tren de Aragua, och att fartyget befann sig på internationellt vatten och illegalt transporterade narkotika till USA.
Trumpadministrationen har under de senaste veckorna ökat det militära och politiska trycket mot Venezuelas president Nicolás Maduro, och erbjuder en belöning på 50 miljoner dollar för information som leder till ett gripande av honom.
Den venezuelanska oppositionsledaren Maria Corina Machado, medverkade i Fox News efter tillkännagivandet. Hon tackade tjänstemän i Trump-administrationen för att de använt rätt strategi mot ”det kriminella företag” som har tagit över Venezuela.
USA har stärkt sin militära närvaro
USA:s militär har stärkt sin militära närvaro i södra Karibien, bland annat genom utplacering av ytterligare marinfartyg och tusentals amerikanska marinsoldater.
Officiellt är Trumps militära upptrappning en del av USA:s försök att bekämpa den latinamerikanska narkotikahandeln.
I juli gav Trump grönt ljus för militära tillslag mot latinamerikanska karteller genom att klassa dem som terroristorganisationer, uppger bland annat The Guardian.
Den venezuelanska kartellen, Cartel de los Soles, leds enligt USA av president Maduro, högt uppsatta regeringstjänstemän och personer från landets militär- eller underrättelsetjänster.
USA:s utrikesminister Marco Rubio har i många år uttalat sig mot Maduro och andra vänsterregeringar i Latinamerika och har stöttat oppositionsledare. USA vill få ett slut på Maduros tolv år långa auktoritära styre.
President Maduro: Hotet från USA är omoraliskt, kriminellt och blodigt
Grannlandet Colombia uppges ha sagt att man fått personliga försäkringar från amerikanska representanter om att en militär intervention i Venezuela inte är aktuell.
Trots att de flesta analytiker inte tror på att USA har planer på en militär invasion domineras samtalen på sociala medier och i tv i Venezuela av hotet om en invasion.
Maduro fördömer kraftigt USA:s agerande och har gett order om utplacering av väpnade styrkor längs gränsen och i territorialvattnen.
– Inför detta maximala militära tryck har vi deklarerat maximal beredskap för att försvara Venezuela, sa Maduro nyligen. Han fördömer hårt USA:s militära eskalering, och beskriver hotet från USA som ”extravagant, orättfärdig, omoralisk och absolut kriminellt och blodigt”.
Antinarkotikahandel eller politisk påtryckning?
USA:s officiella argument om att det handlar om bekämpning av narkotikahandel stöter på skepsis.
Det här är kanonbåtsdiplomati, en gammal taktik för att bryta ner en regim, skriver El Nacional.
”Utplaceringen är för stor för att bara handla om droger och för liten för en invasion, men tillräckligt betydande för att utöva påtryckning”.
En maktdemonstration från USA:s sida
Utplacering av militär ses som en viktig maktdemonstration från USA:s sida. Det ger en signal om att det nu är dags för missnöjda personer inom militären i Venezuela att resa sig mot Maduro och utlösa ett regimskifte.
Det är oklart vad som skulle hända om Maduro nu skulle störtas och hur man skulle hantera det politiska och sociala kaos som skulle följa på det.
USA uppges de facto ha sökt samarbete med Maduroregimen om bland annat deportationsflyg och återbördande av miljontals venezuelanska migranter från USA. En rad flygningar har varit charterflyg, betalda av den amerikanska regeringen. Dessa flygningar tyder på regelbunden kommunikation mellan Washington och Caracas.
Venezuelas stora oljefyndigheter är också något som intresserar USA.
”USA vill föra oväsen”
Christopher Sabatini, forskare vid Chatham House i London, säger till nyhetsbyrån AP att USA:s utplacerande av militär och den nyligen fördubblade belöningen för gripandet av Maduro hör till Vita husets strategi att ”föra så mycket oväsen som möjligt” för att tillfredsställa Venezuelas opposition, av vilka många är Trumps anhängare.
Vidare vill man skrämma högt uppsatta regeringstjänstemän för att få dem att desertera.
Han anser att en verklig invasion inte är realistisk. ”Det här handlar om teater från bägge håll”.
Vad händer i Venezuela?
Venezuela, en gång en blomstrande demokrati, är inne i en långvarig kris.
Venezuela tillhörde de rikaste nationerna i Latinamerika och har stora oljereserver, men kollapsade efter ett kraftigt fall i de globala oljepriserna. Regeringens misskötsel och USA:s sanktioner ledde till en drastisk nedgång i oljeproduktionen och allvarliga underinvesteringar i oljesektorn.
Under det senaste decenniet har landet präglats av politisk oro och ekonomisk nedgång. Den humanitära krisen har fördjupats till följd av hyperinflation, massarbetslöshet och akut brist på viktiga resurser som mat, medicin och elektricitet.
Politiskt förtryck och valfusk
Det politiska förtrycket är omfattande. President Maduro och hans allierade har brutit mot grundläggande demokratiska principer för att behålla makten; begränsad internetåtkomst, godtyckligt åtal och gripande av politiska motståndare och kritiker.
I denna miljö har väpnade grupper och organiserade kriminella strukturer vuxit upp och dragit nytta av en nära relation med myndigheterna.
Nästan åtta miljoner människor har flytt Maduros regim, och söker bättre levnadsförhållanden och arbetsmöjligheter utanför landets gränser.
Förra årets presidentval väckte många frågor.
Enligt valmyndigheter, lojala med det regerande partiet, segrade Maduro trots bevis för motsatsen. Valmyndigheterna hävdade att Maduro fick 6,4 miljoner röster, medan oppositionens detaljerade rösträkning visade att han förlorade med 3,4 miljoner röster.
Edmundo González erkänns av USA och flera andra regeringar som den legitima vinnaren i presidentvalet 2024.
Källor: AP, Reuters