Yle frågade fullmäktigegruppernas ordförande i Åbo och Salo om deras inställning till västbanans kostnadsfördelning som offentliggjordes på onsdagen.
Ordförandena anser att byggkostnaderna för den snabba järnvägsförbindelsen mellan Helsingfors och Åbo, alltså den så kallade västbanan, är höga.
Kommunerna längs banan – Åbo, Salo, Lojo, Vichtis, Kyrkslätt och Esbo – ska betala 700 miljoner euro för byggkostnaderna i första och andra fasen.
Åbos andel skulle vara 262 miljoner och Salos 52 miljoner. Avtalet måste ännu godkännas av varje kommuns fullmäktige.
De fullmäktigegrupper som Yle kontaktat har ännu inte tagit ställning till avtalet som tjänstemännen förhandlat fram.
Åbo gynnas, men prislappen är hård
De största partierna i Åbo är positiva till banprojektet, men med sammanbitna tänder.
– I utgångsläget förhåller jag mig positiv. Finansieringsupplägget irriterar dock. Kommunerna har gjorts till betalare och den största vinnaren Helsingfors är inte med, säger Mika Maaskola, ordförande för SDP:s fullmäktigegrupp i Åbo.
Samlingspartiets gruppordförande Olli A. Manni funderar på hur Åbos pengar ska räcka till när det finns andra stora investeringar som är aktuella.
– Samlingspartiets utgångspunkt har varit att västbanan är vårt förstahandsprojekt, men visst är summan skrämmande, säger Manni.
Även De Grönas Sofia Engblom tycker att Åbos andel är stor.
– Traditionellt har vi varit positivt inställda till spårtrafik, men vi måste diskutera i gruppen hur vi förhåller oss till summan, säger Engblom.
Centerns Perttu Hemminki lyfter fram att Åbo har två stora investeringar på gång: västbanan och spårvägen.
– Åbo har absolut inte råd med båda. Någon form av prioritering måste göras. Om man ställer dessa mot varandra är västbanan förnuftigare, säger Hemminki.
Enligt Sannfinländarnas Juha Anttila är västbanan viktig för Åbo.
– Jag har hela tiden förhållit mig positivt till detta. Järnvägen till Helsingfors måste vara i skick. Nu är den i bedrövligt skick, säger Anttila.
SFP:s Vesa Hanski är ledsen över att statliga projekt så småningom hamnar hos kommunerna att betala.
– Det här är en oroväckande trend, men som grupp betraktat förhåller vi oss positivt till västbanan, säger Hanski.
Mer kritiskt i Salo
I Salo säger SDP:s gruppledare Satu Parttimaa att det finns både motstånd och stöd inom partiet för västbanans kostnader.
– De flesta av oss anser att det är en insats som måste göras. Det handlar ändå om en betydande summa med Salos mått mätt. Själv är jag som beslutsfattare kluven och förstår båda perspektiven, säger Parttimaa.
Också inom Samlingspartiet finns det både anhängare och motståndare till projektet. Kalle Räike hoppas att gruppen ställer sig bakom avtalet.
– Själv ger jag mitt stöd för att modellen godkänns och att man går vidare enligt den, säger Räike.
Räike anser att det är bra att kommunerna i avtalet också förbundit sig att finansiera byggfasens andra stadium.
Centerns Ulla Huittinen kan inte säga vad gruppens ståndpunkt är till avtalet. Hon själv hoppas att projektet går framåt.
– Projektet är så viktigt för Salo att jag tror och hoppas att det går igenom, säger Huittinen.
Sannfinländarnas Antti Olkinuora säger att gruppen motsätter sig att Salo deltar i avtalet.
– Inte en euro i kommunfinansiering. Det har varit vår syn från första början, säger Olkinuora.
Sannfinländarna är också irriterade över att järnvägen skulle förbli i statens ägo även efter kommunernas finansiering.
De Grönas Sari Pesonen berättar att gruppen inte har någon gemensam ståndpunkt. Själv räknar hon sig till projektets motståndare.
– Vi har olika åsikter och ingen enhetlig linje alls i den här frågan, säger Pesonen.
Även Vänsterförbundets Merja Ruokonen motsätter sig finansieringen. Ruokonen bedömer att majoriteten av gruppens tre fullmäktigeledamöter kommer att rösta mot avtalet.
Artikeln är en översättning av Yle Turkus artikel Länsiradan kustannukset radanvarsikunnille 700 miljoonaa euroa – Turun ja Salon päättäjiä summa hirvittää, skriven av Yrjö Hjelt och Carolus Manninen. Översättningen är gjord av Linus Hoffman.