I Kuppis ishall tränar TPS ishockeydamer morgon och kväll. Precis som de andra lagen i Auroraligan tampas ligaspelarna i Åbo med säsongsavgifter på över tusen euro som spelarna själv betalar, samtidigt som lagen kämpar för att locka mer publik på läktaren.
Strax inför säsongsstart uppenbarade sig ändå en hoppingivande nyhet för TPS hockeydamer.
Damerna ska få mer pengar, det lovar TPS ishockeys huvudägare, Supercell-miljonärerna Ilkka Paananen och Mikko Kodisoja, som vill att TPS ska rikta mer pengar till bland annat coachning, träningsförhållanden och förutsättningar för damhockeyn.
I damernas ligalag är det entydigt vad man önskar för förbättringar: att de ska kunna spela ishockey avgiftsfritt.
I den inhemska ishockeyligan Auroraligan, där TPS spelar, måste de flesta spelarna betala för att spela.
Tidigare var Helsingfors IFK ett av få lag där man inte behövde betala för att spela i ligan, men det har det blivit en ändring på. Laget hotade tidigare att lämna Auroraligan helt och hållet inför årets säsong.
Cirka 2 000 euro i spelaravgift
Nyheten om att storägarna nu vill satsa mer pengar på damerna i TPS har tagits emot positivt i damlaget.
– Det är ju alltid bra att man vill satsa på damsport överlag. Då kanske mer människor skulle komma och titta just på spelarna, berättar anfallaren Fredrica Sundman.
Vad skulle ni hoppas på då att det skulle betyda för er?
– Den största saken för tillfället är att man betalar för att man spelar, säger Sundman som hoppas på att de kunde få spela avgiftsfritt.
För Sundman kostar årets säsong i TPS cirka 2 000 euro, berättar hon.
Vad tänker du om att ni damspelare på liganivå betalar för att spela?
– Det känns ju jättetrist. Man jobbar så hårt och ändå måste man betala för det.
Säsongsavgifterna varierar mellan lagen. Exempelvis betalade spelarna i de olika lagen mellan 760 och 3 300 euro under säsongen 2023–2024. Endast spelarna i HPK och HIFK spelade gratis.
Tränaren: Ett av de första målen borde vara att spelarna inte själva behöver betala
Också TPS nya tränare Tony Suoniemi är inne på samma linje. Prioritet nummer ett vore att förbättra damernas förutsättningar och göra det avgiftsfritt för damerna att spela hockey.
– Det är viktigt att förbättra förutsättningarna. Enligt min egen uppfattning borde ett av de första målen vara att spelarna inte själva behöver betala, utan att pengarna kommer någon annanstans ifrån än från spelarnas egen ficka.
Avgiftsbelagda säsonger i damligan är något som diskuteras flitigt i hockeykretsar, berättar han och särskilt det faktum att olika lag måste betala olika stora avgifter.
– Det handlar ändå om tävlingssport som vi skulle vilja göra professionell. Samtidigt betalar spelarna för det och det går inte riktigt hand i hand.
I det här skedet avslöjar varken TPS eller finansiärerna exakt vad man ska satsa på, eller hur stor summa pengar det handlar om. Enligt TPS ishockeys vd, Aki Holma, kommer man att diskutera finansieringen och beloppet i ett senare skede.
Däremot säger han att de tillsammans med juniorhockeyn har planer på att göra damishockeyn verksam under ett aktiebolag, vilket också står i Auroraligans licensvillkor. I nuläget är damlaget verksamt under TPS Juniorijääkiekko ry.
– Våra huvudägare har lovat att stötta oss i den här förändringen, i fall något oväntat skulle uppenbara sig. Om det skulle uppstå oväntade kostnader i samband med förändringen, så finns det åtminstone inte en risk att vi inte skulle kunna genomföra den. Vi har ännu inte diskuterat eller gått igenom några exakta belopp gällande verksamheten, det gör vi senare.
Heltidsjobb, studier och träningar varje dag
Enligt tränare Tony Suoniemi är vardagen belastande för största delen av spelarna. De flesta går i skola, studerar eller jobbar vid sidan om ishockeyn.
– Det är ganska tungt, då alla kör på sju dagar i veckan.
Åbolaget tränar två gånger om dagen, varje dag.
– Jag går på träning, till jobbet och sedan på träning igen. Så ser min vardag i stort sett ut, berättar Fredrica Sundman.
Skillnaden mellan damishockey på klubbnivå i Finland och Sverige är enorm. Det uppgav den finländska spelaren Matilda Nilsson som spelat proffshockey i den svenska damhockeyligan, SDHL, för Yle sporten i våras. När Nilsson spelade i Brynäs fick hon lön, lägenhet och lunch.
I Finland tampas spelarna med heltidsjobb, spelaravgifter och tomma läktare. De flesta landslagsspelarna håller till i klubbar utomlands.
– Vid någon punkt blir arbetet så tidskrävande att träningstiden minskar, och dessutom påverkar arbetsbelastning, stressnivåer och allt annat hur mycket energi man orkar lägga på sin egen idrott, säger Suoniemi.
Fredrica Sundman hoppas att flera ishockeyfans skulle hitta till läktarna för att se deras lag spela.
– Du som ser det här, kom och se oss spela, säger Sundman.
