Lukrativa erbjudanden till idrottare är inget nytt fenomen. Turkiet, Bahrain och Qatar är bara några exempel på länder som snabbt har nått internationella framgångar genom att värva idrottare.
Världsrekordhållaren i höjdhopp Jaroslava Mahutjich, 23, är en i raden av friidrottare som fått ett erbjudande från Qatar.
I maj kontaktades Mahutjich och hennes tränare Tetjana Stepanova av representanter för Qatar. De skulle få vad som helst om de bytte landslag från Ukraina till det stenrika emiratet.
– Många landslag har försökt locka oss under de senaste åren. Qatar erbjöd stora summor pengar för att vi skulle komma dit, berättar Stepanova för Yle Urheilu.
Svaret från Mahutjich var dock tydligt. Inga summor i världen skulle få henne att byta.
– Jag har en viktig uppgift för Ukraina i internationella tävlingar. Jag vill att mitt hemland ska synas och att människor ska se hur vi kämpar för vår självständighet, säger hon.
– Vi älskar vårt hemland och att stanna utomlands är inte ett alternativ, säger Stepanova.
Qatar fokuserar på kvinnliga idrottare
Qatars jakt på superstjärnor som Mahutjich förvånar inte sportmanagern Jukka Härkönen.
Under 2000-talet har Qatar haft 65 idrottare på OS- eller VM-nivå, och bara sex av dessa har varit kvinnor. Ingen av dem har gått vidare till semifinal eller final i internationella mästerskap.
– Just nu försöker Qatar värva kvinnliga idrottare och så unga idrottare som möjligt, säger Härkönen.
Härkönen har också själv erfarenhet av hur Qatar jobbar. För mer än 20 år sedan ingick sydafrikanen Jacques Freitag i Härkönens team, och han blev kontaktad av en agent efter VM-guldet i Paris 2003.
Erbjudandet innehöll en signeringsbonus på 150 000 dollar, en årslön på 100 000 dollar, och efter att den aktiva karriären var över skulle han få en månadslön på 1 000 dollar under resten av livet.
Det ska ha varit ett liknande erbjudande som hinderlöparen Stephen Cherono nappade på. Cherono bytte från Kenya till Qatar 2003 och blev Saif Saaeed Shaheen.
Freitag tackade nej, medan Saif Saaeed Shaheen blev världsmästare för Qatar både 2003 och 2005. Han var också världsrekordhållare i 19 år.
Förr kunde friidrottare byta nationalitet nästan i en handvändning, men sedan 2017 är reglerna inom det internationella friidrottsförbundet annorlunda. Det måste gå tre år efter nationsbytet innan en idrottare kan representera ett nytt land.
– Den situationen är idrottsligt ganska svår för många. Men finns det tillräckligt stora pengar spelar inget annat någon roll, säger Jukka Härkönen.