Varje skolelev ska få det stöd hen behöver. Stödet ska också stärkas. Det slår den nya nationella stödreformen fast.
Behovet av stöd är stort, också bland svenskspråkiga elever i Borgå. 22 procent av eleverna har haft behov av stöd.
Motsvarande nationella siffra för barn som behöver intensifierat eller särskilt stöd är 26 procent.
– Det här var en av orsakerna till att det var dags att förnya hur vi stöder barn, säger Josefin Svedin, rektor för elevstöd och välmående i Borgå.
Skolfrånvaron ska minska
De barn som behöver stöd i lärandet ska uppmärksammas tidigt, så att de inte hamnar på efterkälken
Elever ska ses som individer med olika behov. Någon behöver stöd i matematik, någon annan med läsning och skrivning.
– Eleven behöver kanske ett lättare material, allt beroende på var i sin skolgång eleven är, säger Josefin Svedin.
Lektionerna ska också få en tydligare struktur, till exempel ska en lektion i matematik och en lektion i modersmål inte se alltför olika ut. På det sättet har eleverna lättare att förstå vad som förväntas av dem.
– Den grundstrukturen ger trygghet.
Stödet handlar inte enbart om att hjälpa eleven att förstå en matematisk ekvation eller lära sig rätt grammatik i finskan.
– Stödet kan också handla om mycket skolfrånvaro och elever som mår psykiskt dåligt.
Lärarna ska få göra sitt jobb
För lärarna ska reformen leda till mindre byråkrati.
– Pappersarbetet ska minska så att vi kan lägga mera tid på att stöda eleverna istället för att skriva dokument, säger Josefin Svedin.
Stödreformen ska vara införd när nästa läsår inleds i augusti 2026.