BRYSSEL Utvecklingen i Gaza och på Västbanken har väckt skarp kritik på EU-håll en längre tid, men tillsvidare har fördömandena inte lett till konkreta åtgärder mot Israel.
Nu vill kommissionen gå från ord till handling med förslag om sanktioner och handelsrestriktioner mot Israel.
EU:s utrikeschef Kaja Kallas är tydlig med att unionen måste använda alla tillgängliga verktyg för att få till en förändring i det humanitära läget. Vid en presskonferens i Bryssel uttryckte Kallas sin oro över utvecklingen i Gaza.
– Israels framryckning mot Gaza City är en ny eskalering av kriget och kommer att fördjupa den humanitära krisen ytterligare.
Hon presenterade ett brett paket av sanktioner riktade mot flera parter i den pågående konflikten.
– Jag har lagt fram ett kraftfullt paket av sanktioner mot Hamasterrorister, extremistiska ministrar i den israeliska regeringen och våldsamma bosättare, samt enheter som stöder den straffrihet som pågår på Västbanken.
Handelsförmåner kan frysas
Om kommissionens förslag godkänns av medlemsstaterna innebär det att Israel mister en rad fördelar som tidigare gjort handeln med EU både enklare och billigare.
I nuläget har Israel rätt till tullfrihet eller lägre tullar på stora delar av sin export till EU. Det gäller bland annat varor som maskiner, transportutrustning, elektronik, kemikalier och läkemedel.
Dessutom har israeliska företag haft smidigare tillgång till EU:s marknad för tjänster, offentlig upphandling och samarbete inom forskning och utveckling.
Genom att frysa dessa handelsförmåner kommer israeliska varor och tjänster nu att möta samma tullar och regler som företag från länder utan frihandelsavtal med EU.
Det kan innebära hundratals miljoner euro i ökade kostnader för israeliska företag, minskad konkurrenskraft och i förlängningen färre affärsmöjligheter på den viktiga EU-marknaden.
Israels viktigaste handelspartner
Handeln med EU är av mycket stor betydelse för Israel. EU stod för hela 32 procent av Israels totala varuhandel under 2024.
Den sammanlagda handeln med varor mellan EU och Israel uppgick till 42,6 miljarder euro under fjolåret. Israel exporterar framförallt maskiner och transportutrustning, kemikalier och andra industrivaror till EU.
Unionen är också en viktig marknad för israeliska tjänster, med en handelsvolym på 25,6 miljarder euro år 2023. Att förlora handelsförmånerna kan därför få betydande ekonomiska konsekvenser för israeliskt näringsliv och i förlängningen även för landets ekonomi.
Effekterna märks särskilt inom högteknologiska sektorer och exportindustrin, där EU är en nyckelpartner både för försäljning och tekniskt samarbete.
Med förslaget om frysning av handelsförmåner vill EU sätta konkret press på den israeliska regeringen att förändra sin politik och förbättra situationen för civilbefolkningen i Gaza.
Det är ändå oklart om förslagen har tillräckligt stöd hos medlemsstaterna som är djupt splittrade då det kommer till att införa sanktioner mot Israel.