Det är ovanligt att kulturhistoriskt betydelsefulla byggnader brinner. Men det händer. Och då går vi miste om en del av vår materiella kultur.
Nyligen brann en liten museibyggnad av timmer intill Åbo slott.
Byggnaden var en del av ett friluftsmuseum som öppnades i slottsparken 1906 och som stått tom de senaste årtiondena.
Polisen misstänker att branden var anlagd och två personer har gripits misstänkta för grov skadegörelse.
Automatiska alarm kallar på räddningsverket direkt
Petteri Järvi, överintendent på Åbo stadsmuseum, konstaterar att bränder är ett hot mot kulturhistoriska byggnader och stadens museer.
Staden jobbar därför kontinuerligt med att förbättra brandsäkerheten för att inte oersättliga platser och föremål ska förstöras.
– Vi jobbar väldigt mycket med att bränder inte ska uppstå. I september 1987 höll en brand på Klosterbacken på att bli riktigt allvarlig. Sedan dess har vi lärt oss mycket.
De flesta museer och historiska byggnader är i dag utrustade med automatiska brandlarmsystem som larmar räddningstjänsten direkt. Det innebär att de är på plats på endast några minuter. Byggnaden som nyligen brann intill slottet saknade dock ett automatiskt brandlarm.
Dessutom är personalen utbildad i att agera snabbt.
I vår riskanalys har vi en förteckning av de kulturhistoriska objekten.
Knut Lehtinen
I Åbo är alla stadens museer, Åbo slott och Klosterbacken exempel på platser med särskilt hög brandsäkerhet.
Regelbundna brandövningar i viktiga byggnader
Knut Lehtinen, ledande brandinspektör vid Egentliga Finlands räddningsverk, berättar att räddningstjänsten regelbundet övar vid viktiga historiska byggnader.
– Det finns många kulturhistoriskt viktiga byggnader i hela regionen. De är byggda för länge sedan och saknar ofta de nödutgångar som krävs enligt dagens säkerhetskrav.
Räddningstjänsten har riskanalyser och listor över kulturhistoriskt viktiga objekt, baserade på Museiverkets prioriteringar.
– I vår riskanalys har vi en förteckning av de kulturhistoriska objekten, så som vi också har för industri, hotell och sjukhus, förklarar Lehtinen.
Om en brand larmas från Åbo slott eller Åbo domkyrka är beredskapen extra hög och flera enheter rycker ut.
I Åbo är bland annat också Suomen Joutsen och Sigyn med på den här listan. Men det finns också platser som man inte pratar offentligt om.
Vi försöker skydda kulturarvet så bra vi kan. Men om det börjar brinna ska vi alltid ta hand om människorna först.
Petteri Järvi
Det som är synligt för en vanlig besökare på de här platserna är brandvarnare och säkerhetskameror. Allt gällande brandsäkerhet är dock inte offentligt.
– Det är bättre att inte avslöja allt gällande hur vi reagerar då det händer någonting. Vi berättar det som är viktigt, säger Järvi.
Människorna ut, föremålen får bli kvar
Vid en brand är det alltid högsta prioritet att utrymma alla besökare och personal snabbt. Personalen börjar inte plocka med sig alla värdefulla föremål ur byggnaden.
Utgångsläget är att brandsäkerhetssystemen ska vara så pass bra att en brand aldrig får sin början.
– Ifall en brand bryter ut har man inte tid att börja rädda föremål. Vi försöker skydda kulturarvet så bra vi kan. Men om det börjar brinna ska vi alltid ta hand om människorna först, säger Järvi.
Vid en eventuell brand har man mycket kort tid att agera, tillägger Järvi. Det handlar om bara några minuter.
Om situationen tillåter kan räddningsverket försöka rädda värdefullt lösöre.
Lehtinen konstaterar att det i vissa fall kan finnas planer för vilka objekt som ska räddas först, då det finns särskilt värdefulla samlingar.
Men huvudfokus ligger alltid på människors säkerhet.
