Kunde dammusslan – flodpärlmusslans mera okända men faktiskt vanligare förekommande kusin, som finns i våra sjöar – bli djurfoder, gourmetmat eller användas som ett naturligt vattenreningsverk? Det är frågan som Yrkeshögskolan Novia och Aktion Österbotten nu försöker få svar på inom ramen för flera gemensamma projekt.
I en sump i Larsmosjön, i Hästö i Kronoby, finns små, små flodpärlmusslor som nu får växa till sig. Jonas Harald som är Fiske-Leader rådgivare på Aktion Österbotten berättar att man just nu håller på att testa om det går att odla dammusslor i större skala.
– Vi har varit med i ett projekt i tre års tid och testar hur man kan använda dammusslan på olika sätt. Målsättningen på lång sikt är att man ska hitta en en produktionsmodell så att man på riktigt kan börja odla dammusslor för olika ändamål, säger Jonas Harald.
Musslan filtrerar 40 liter vatten per dag
Det finns fyra–fem arter av stora sötvattenmusslor i Finland och den vanligaste är dammussla som lever i stillastående vatten och finns i nästan varje insjö i Finland. En dammussla kan filtrera upp till 40 liter vatten per dag och fångar upp små partiklar och växtplankton.
– Den är väldigt bra för vattenmiljön eftersom den filtrerar vattnet, vilket gör att vattnet blir fysiskt klarare. Dammusslan binder näringsämnen när de växer och filtrerar bort mikroorganismer, olika bakterier och alger. Så den är bra för vattenmiljön på på alla sätt egentligen.
I England kallas dammusslan för duck mussel eftersom man brukar använda den som foder för ankor, och i Asien använder man närstående arter som föda. Den traditionen har vi inte i Finland.
– Men vi ser att det skulle finnas en stor nytta i att börja odla den i större skala och använda den både som livsmedel eller som foder för fisk eller kyckling och för vattenrestaurering helt enkelt. Den är en outnyttjad resurs, säger Harald.
Jobbar med naturliga metoder
Aktion Österbotten och Novia har ett samarbete med Jyväskylä universitet. I Jyväskylä försöker man hitta en produktionsmodell, eller en en reproduktionsmodell, där man får fram små dammusslor i i laboratoriemiljö. Men Novias och Aktion Österbottens försök går ut på att använda en mer naturlig metod.
– Vi jobbar med naturen. Det ser ut som att vi håller på att lyckas att hitta ett sätt för att få fram små dammusslor, och det här är ganska intressant. säger Jonas Harald.
Dessutom försöker man göra dammusslan ätbar. Dammusslan är förvisso helt ätbar i sig, men när man plockar upp den från bottnen i en insjö smakar den väldigt illa säger Harald.
– Dammusslan har en tydlig smak av dy som vi människor inte gillar. Det gör däremot både fåglar och uttrar. Vi har testat att hålla musslorna i flytande sumpar ut i havet i ett par månader, och då får dom en renare och riktigt bra smak, säger Jonas Harald.
Man har testat att servera dammusslor i samarbete med restaurang Gustav Wasa i Vasa och bjudit på dammusslor på olika tillställningar och event.
– Reaktionerna har faktiskt varit väldigt positiva. Musslor ingår ju inte i vår inhemska matkultur, men vi har lärt oss att äta dem utomlands, som när vi åker till södern och äter paella, och då tycker vi att det är gott, säger Jonas Harald.
Därför hyser han gott hopp om att inlemma dammusslan i det finländska köket i framtiden.
Musslan är ett tacksamt husdjur
Försöket med att odla dammusslor är en del av det som kallas regenerativ akvakultur. Det innebär att man odlar organismer som lever bara på det som finns i vattnet, utan att tillföra foder eller näringsämnen. Samtidigt binder de näringsämnen.
– Alla våra vattendrag är ju mer eller mindre övergödda, och samtidigt är det ju väldigt resurseffektivt. Det tar tid att odla musslor, men man behöver inte heller sköta om dem. På det här sättet skulle vi kunna producera livsmedel lokalt med väldigt lite insats och samtidigt få en positiv miljöpåverkan, säger Jonas Harald.
Dammusslan har en väldigt speciell reproduktion
Jonas Harald säger skämtsamt att dammusslan är lite speciell eller intressant eftersom de har ett väldigt spännande sexliv, eller åtminstone är det ovanligt. Under vintern befruktar hanmusslorna honmusslorna. Sen släpper honmusslorna ifrån sig små mussellarver, glochidier, som fäster på fiskar.
– Sen sitter larverna fast på en fisk som en parasit ett par månader, men de gör ingen skada. Sen släpper de från fisken och ramlar ner till bottnen, och de som hamnar på en bra plats börja växa till musslor.
Det är den processen som man utnyttjat inom projektet genom att fånga abborrar tidigt på våren och placera dem i en sump med sand på botten.
– Det gjorde vi utan att veta om det fanns mussellarver på fiskarna. Men vi vi antog att det säkert finns larver, eftersom det finns mycket musslor och abborrar och andra fiskar i Larsmosjön. Vi lyckades i processen så till vida att att vi fick småmusslor, säger Jonas Harald.
– Nu på höstkanten har vi grävt försiktigt i den här bottensanden och hittat massor med småmusslor som är tio till femton millimeter stora.
Små babymusslor lever i bottnen av sumpen
Jonas Harald lyfter upp sand från bottnen av sumpen, och mycket riktigt: där ligger det små, små musslor.
– De är ganska känsliga eftersom de har väldigt tunna skal och de tål inte mycket hantering. De lever här i bottnen på sumpen under det första året och kanske det andra året också. Sen börjar de sticka upp och effektivt filtrera vattnet och växer till sig snabbare, säger Jonas Harald.
Vill man åldersbestämma en mussla kan man räkna årsringarna. En vuxen dammussla blir kanske tio, femton år gammal, medan flodpärlmusslorna kan bli närmare tvåhundra år gammal. Dammusslorna har en kortare livscykel, de reproducerar sig snabbare och har en kortare livslängd.
Jonas Harald säger att projektet lyckats bra så här långt.
– Det ser positivt ut och vi måste absolut fortsätta på det här och hitta nya projektmedel för att kunna fortsätta den här processen, säger Harald.
Till nytta i sjöarna men även vid fiskodling
Jonas Harald säger att dammusslorna exempelvis kunde vara till väldigt stor nytta inom fiskodling också. När man föder upp fiskyngel uppstår det ofta problem med vattenmögel och mikroorganismer som kan leda till att de små fiskarna dör, speciellt när det blir varmt.
– Men en förutsättning är att vi knäcker koden för hur vi på ett kontrollerat sätt kan ta fram små musslor och producera dem. Musslorna gör en nytta där dom finns i i sjöar.
Jonas Harald säger att man kan plocka hundra eller tusen dammusslor ur sjön, det har knappast någon större betydelse. Men för en större produktion måste man hitta ett sätt att producera fler dammusslor.
– Man kan inte fråga dem heller. De är väldigt tystlåtna och väldigt stillsamma, säger Jonas Harald.
Men just då passar en av de små babymusslorna på att sticka ut foten ur sitt skal. Mest ser det faktiskt ut som som den visar tungan.
– Den funderar säkert på vad som egentligen händer här nu. Den har nog inte varit med i radio förut, säger redaktören.
– Jag tror inte den vill säga någonting nu heller. Men man ser att den är pigg och kry, säger Jonas Harald.