De senaste riksdagsdebatterna om skattepolitik har låtit så likadana att man nästan kunde tro att det handlar om regisserad scenkonst.
Dramats huvudpersoner är SDP:s riksdagsledamot Joona Räsänen och statsminister Petteri Orpo (Saml.).
Manuset koncentrerar sig på frågan om skattesänkningarna nästa år gäller precis alla löntagare.
I riksdagens frågestund på torsdagen lät replikutbytet så här:
Räsänen: Bäste statsminister. Ni har sagt att alla löntagare får lägre skatt nästa år jämfört med i år. Men när man ser på en fackansluten försäljare som tjänar 2 000 euro eller lärare som tjänar 4 000 euro, så får de absolut inte lägre skatt. Kan statsministern upprepa inför riksdagen att allas skatter sjunker?
Orpo: Jag baserar mitt löfte på finansministeriets skatteavdelning som på tjänsteansvar gett ut en promemoria om skattepolitikens inverkan på inkomstfördelningen. Den visar att i alla inkomstdeciler stiger inkomsterna efter skatt. Tror ni inte på mig, så tala med finansministeriets tjänstemän.
Räsänen: Människan är ingen decil. Vi vill veta vad som händer i varje enskild löntagares plånbok. Och jag berättade just att försäljaren som tjänar 2 000 får tyngre skattebörda. Därför frågar jag igen om ni tycker skattelättnaderna gäller varenda en löntagare?
Orpo: Jag visar pappret från finansministeriet igen... jo, skratta ni bara, det brukar ni ju göra.
Och så fortsätter replikskiftet i ungefär samma banor.
Orsaken till att både Räsänen och Orpo har rätt och fel på samma gång är att de räknar med olika faktorer i löntagarens skattekvitto.
Visserligen råddar Orpo till det med att hänvisa till inkomstdeciler som visar hur mycket inkomsterna i medeltal ökar.
Räsänen lämnar för sin del sida osagt att han räknar med arbetslöshetsförsäkringsavgiften som syns i lönekvittot under inkomstskatteraderna.
Den avgiften stiger från 0,59 till 0,89 procent nästa år.
Det leder till att en som tjänar 2 000 i månaden faktiskt får lite mer att betala när man räknar ihop skatter och avgifter.
Är man dessutom fackansluten förlorar man ännu mer (till exempel läraren som tjänar 4 000) eftersom avdragsrätten tas bort.
Räsänen har alltså rätt när han säger att den totala skattebördan stiger för vissa, men inte när han insinuerar att regeringens skattesänkningar inte gäller alla.
Orpo har rätt när han säger att regeringens inkomstskattesänkningar gäller alla, men inte när han säger att alla får lite mer i plånboken.