År ut och år in har Österbotten legat i topp i sysselsättningsstatistiken i Finland. Men nu ökar arbetslösheten också här, bland annat antalet långtidsarbetslösa ökar.
Enligt handelskamrarnas färska undersökning kämpar flera österbottniska företag också med brist på kompetens, brist på kunnigt folk helt enkelt.
Så mycket som 74 procent av företagen uppger att bristen på kunnig arbetskraft begränsar deras tillväxt. För bara ett par år sedan var andelen nästan tio procent lägre.
Däremot är man i de österbottniska företagen nöjdare, jämfört med resten av landet, med det kunnande som nyutexaminerade från både yrkesskolor och högskolorna har. Problemet är bara att de nyutexaminerade inte är tillgängliga.
Inget nytt fenomen men det förvärras i rask takt
Det finns nog arbetskraft, det finns bara inte rätt sorts arbetskraft. Det säger regiondirektör Maija Aarnio på Kust-Österbottens företagare.
Mikael Hallbäck, direktör på Österbottens handelskammare, förklarar situationen som så att regionens företag växer med fart och framför allt industrin och energibranschen behöver personer med specialkunnande.
– De använder många olika produktionsmetoder och programvaror, och det är inte helt enkelt att hitta experter som kan använda dessa, säger Hallbäck.
Enligt honom görs det mycket projektarbete i Österbotten, då behövs det professionella experter snabbt och det finns inte nödvändigtvis tid för introduktion.
Fenomenet är inte nytt, men det har förvärrats snabbt.
– Många företag skulle kunna anställa flera arbetare på en gång, men de är för närvarande mycket svåra att hitta, säger Hallbäck.
Den nya yrkesutbildningen får kritik
Både Maija Aarnio och Mikael Hallbäck lyfter upp reformen av yrkesutbildningen som ett problem. Reformen som genomfördes 2017 beskrevs då som den största utbildningsreformen på årtionden.
Den reformen förde över mer ansvar för utbildningen till företagen än tidigare. Bland annat ökades möjligheterna att studera på arbetsplatser genom att ta i bruk en ny modell för utbildningsavtal.
– Vi var inte glada över att studerande skulle komma till företagen för att lära sig, samtidigt som företagen ska göra vinst, säger Aarnio.
Enligt henne tar det för mycket tid att lära upp en ung person. Därför försöker företag hitta färdiga experter ute i arbetslivet som är beredda att byta arbetsgivare.
Det råder brist på alla slags experter, men särskilt hårt är det bland dem med utbildning på andra stadiet.
– Till exempel maskinister och också vårdexperter är efterfrågade, säger Aarnio.
För tillfället utbildas det inte i tillräckligt snabb takt för de behov som finns.
Känner yrkeskolan igen kritiken?
Rektor Åsa Stenbacka vid yrkesinstitutet Vamia i Vasa skulle inte direkt skylla på reformen av yrkesutbildningen för den brist på kompetens som råder i Österbotten.
– Jag anser att man bättre kunde utbilda enligt arbetslivets behov. Det vill säga att man mer exakt och bättre kan svara på företagens kompetensbehov, säger Stenbacka.
Stenbacka känner till bristen på kompetent arbetskraft, bland annat finns det ett akut behov av maskinister. Utmaningen ligger i att få tillräckligt med studerande.
Ett ingrepp som Vamia har gjort är att ordna engelskspråkig utbildning i maskin och produktionsteknik. Där har de nu 22 studerande. På så sätt har man strävat efter att locka nya människor till branschen.
Stenbacka nämner också den nya möjligheten att ordna utbildning direkt för företagens behov.
I höst har Vamia börjat ordna till exempel maskinistutbildning direkt för Wärtsiläs behov. Samma modell kunde även andra företag utnyttja, enligt Stenbacka.
Artikeln är en bearbetad översättning av Työttömyysluvut synkistyivät Pohjanmaalla, samaan aikaan osaajapula pahenee – nyt syytetään ammattikoulu-uudistusta. Översättning av Sofi Nordmyr.