Sysselsättningsläget inom vårdsektorn har snabbt försämrats. Arbets- och näringsministeriet bedömer ändå att situationen inte blir särskilt långvarig, eftersom befolkningen åldras och många vårdanställda går i pension.
Att situationen har uppstått beror på välfärdsområdenas ekonomiska svårigheter. De flesta områden har genomfört stora nedskärningar och samarbetsförhandlat med personalen, vilket nu syns som arbetslöshet.
– Problemet med brist på arbetskraft har tillfälligt försvunnit. I början av år 2023 hade vi en vakansgrad bland närvårdare på hela åtta procent, vilken nu har fallit till två procent. Samtidigt har arbetslöshetsgraden bland närvårdare stigit från fem till över sju procent, säger Liisa Larja, specialsakkunnig vid arbets- och näringsministeriet.
Under högkonjunkturen fiskade många olika branscher efter yrkesfolk från vårdsektorn, vilket förvärrade bristen på arbetskraft inom vården. Men nu har även det förändrats.
Sannolikt svänger trenden ändå åt motsatt håll redan inom de närmaste åren.
– Den här situationen varar knappast länge. Befolkningsstrukturen kommer att skapa ett mycket stort behov av vård under de kommande åren, säger Larja.
Mångdubbelt fler sökande än jobb
Markku Hämäläinen, personalchef för välfärdsområdet Soite i Mellersta Österbotten, bekräftar att det nu finns gott om vårdpersonal.
I år har Soite haft 2 150 sökande till drygt hundra lediga jobb.
– Situationen har förändrats på kort tid, säger Hämäläinen.
Situationen gör att Soite åtminstone på kort sikt inte har några planer på att söka arbetskraft utomlands. Men redan på medellång sikt är det något man måste räkna med, menar Hämäläinen.
Många vårdanställda uppnår snart pensionsåldern. Samtidigt ökar behovet av vård.
– Den nuvarande situationen får inte göra att vi låter oss vaggas in i en falsk trygghet.
Även Juha Suikkanen, HR-chef vid Österbottens välfärdsområde, säger att det för närvarande inte finns något behov av att rekrytera utländsk vårdpersonal Tillgången på personal har förbättrats och den tidigare rekryteringsprocessen upplevdes som lång och krävande.
I Österbotten riktar man blickarna bland annat mot internationella studerande inom social- och hälsovårdssektorn, som efter examen ofta får jobb i regionen.
Inom tio år beräknas ändå behovet av närvårdare överstiga det nuvarande antalet studerande, och situationen följs kontinuerligt.
Man hittade ett framgångsrecept, men nu finns det inget behov av det
Södra Österbottens välfärdsområde led så sent som ifjol av akut brist på vårdpersonal. Då rekryterade man 24 vietnamesiska vårdare, som alla fortfarande jobbar kvar i området.
Anne Isoniemi, expert på kompetensutveckling vid välfärdsområdet, kallar rekryteringen en framgångssaga.
Hon kan inte komma på en enda sak som borde ha gjorts annorlunda.
– Framgången berodde på att enheterna där vårdarna skulle arbeta involverades tidigt. Vi pratade öppet och involverade cheferna, berättar Isoniemi.
Man utbildade bland annat om mångkulturalism och användning av lätt språk.
Integrationen av de vietnamesiska vårdarna underlättades till exempel genom att de fick hjälp med att skaffa bostad. Invandrarkoordinatorer gav ytterligare stöd.
– Utan den hjälp vi fick av dem och kommunerna hade detta inte varit möjligt, säger Isoniemi.
På grund av sparkrav i välfärdsområdet finns det just nu inga planer på någon ny, dylik rekrytering. Isoniemi tror ändå att rekrytering från utlandet kan bli aktuellt igen i framtiden.
Den här texten är en översättning av artikeln Sotealalla nopea muutos: hoitajapulasta siirryttiin ylitarjontaan skriven av Tuomo Rintamaa, Yle Pohjanmaa. Översättning av Moa Mattfolk, Yle Österbotten.