Med avspärrade kvarter kring Christiansborg och patrullerande poliser från hela Skandinavien påminner Köpenhamn mer om än fästning än en vanlig huvudstad inför möten mellan europeiska stats- och regeringschefer på onsdag och torsdag.
Den senaste veckans drönarobservationer vid flera danska flygplatser och militära anläggningar kastar en skugga över de samtal som nu förs inom både Europeiska rådet och den europeiska politiska gemenskapen, ett samarbetsforum mellan EU-länder och länder utanför unionen.
Myndigheterna misstänker att främmande makt ligger bakom drönarobservationerna och särskilt Ryssland pekas ut som möjlig aktör, även om inget officiellt ansvar har fastställts.
Danmark har därför infört ett nationellt förbud mot civila drönare och mobiliserat all tillgänglig polis, med stöd av experter och militär från bland annat Sverige, Norge, Frankrike och Tyskland.
Finland skickar också en militäravdelning till Danmark för att hjälpa trygga luftrummet under veckans möten.
Peter Dahl, beredskapschef vid Köpenhamnspolisen, kallar säkerhetsinsatsen den största i modern dansk historia.
Han säger att drönarhotet varit med i planeringen från start, och att ytterligare resurser nu tillförs från utlandet för att täppa till luckor i övervakningen.
Europas försvar prövas
Säkerhetsfrågorna sätter inte enbart tonen för de praktiska arrangemangen kring mötet utan även mötesagendan i sig.
På bordet ligger bland annat initiativ om hur Europa ska möta hot som cyberattacker, luftrumskränkningar och sabotage mot kritisk infrastruktur.
Nyligen meddelade Nato om åtgärder om att stärka alliansens östra flank medan EU:s kommissionsordförande Ursula von der Leyen slagit på trumman för en drönarmur längs unionens östgräns för att stoppa fientliga farkoster.
Samtidigt krävs krafttag för att bygga ut luftförsvaret och höja beredskapen mot alla former av hybridkrigföring.
Stödet till Ukraina förblir också en hög prioritet i ett läge där USA:s förhållningssätt till såväl Ryssland som Ukraina förblir ombytligt.
EU:s medlemsstater försöker som bäst enas om ett nittonde sanktionspaket som bland annat skulle slå mot den ryska energisektorn, finanssystemet samt tillgången till militär teknologi.
Orpo pressar på för Ukraina
Inför toppmötet har Finlands statsminister Petteri Orpo och Sveriges Ulf Kristersson tagit initiativ för att säkra Ukrainas fortsatta finansiering.
Statsministrarna uppmanar i ett brev EU att snabbt enas om långsiktigt ekonomiskt stöd till Ukraina.
Orpo och Kristersson vill att unionen använder frysta ryska centralbankstillgångar som säkerhet för nya lån till Ukraina. De varnar för ett hotande finansieringsgap redan under nästa år om åtgärder inte vidtas.
– Att stödja Ukraina är inte bara vår moraliska plikt utan också en direkt investering i Europas säkerhet, konstaterar Orpo inför mötet.