På en handskriven papperslapp kom till slut det efterlängtade beskedet: Nato bryter inte samman.
Den 12 juli 2018 var en varm sommardag i Bryssel. Natos splitternya högkvarter glittrade i det starka solskenet. Men innanför väggarna i det största mötesrummet rådde krisstämning.
USA:s nya president Donald Trump hade hotat med ett amerikanskt utträde ur Nato om inte medlemsländerna höjde sina försvarsanslag.
”Det här kan bli mötet då Nato går under”, tänkte jag. ”Det händer under min ledning. Det fungerade i sjuttio år, men kanske inte efter den 12 juli 2018.”
Så beskriver den dåvarande generalsekreteraren Jens Stoltenberg det dramatiska Natotoppmötet 2018 i sin nya bok.
Stoltenberg återger hur den hätska stämningen tilltog ju längre toppmötet varade. Trump riktade hård kritik mot de Natoländer som inte uppfyllde tvåprocentsmålet och anklagade dem för att snylta på USA. Den dåvarande tyska förbundskanslern Angela Merkel fick den skarpaste utskällningen.
Stoltenberg berättar om hur Danmarks dåvarande statsminister Lars Løkke Rasmussen, med darrande röst och nära till gråten, försökte försvara sig mot Trumps attack:
”Danmark har, i relation till folkmängden, fler stupade i Afghanistan än USA. Jag vägrade se de stupades anhöriga i ögonen och säga att deras liv vägde mindre bara för att Danmark inte hade uppfyllt tvåprocentsmålet.”
Rutte övertalade Trump att stanna i Nato
Till slut var det den nuvarande generalsekreteraren Mark Rutte, då Nederländernas premiärminister, som lyckades få Trump att tänka om. Stoltenberg återger samtalet så här:
”Bara i fjol lade vi 33 miljarder dollar mer tack vare ditt ledarskap. Det är ett starkt budskap till dig”, sade Rutte. Trump gillade det. 33 miljarder. Han nickade.”
En stund senare skrev Trump, med sin tjocka svarta tuschpenna, ett meddelande till Stoltenberg på en lapp:
”Generalsekreteraren, om du kan säga att Natoallierade har ökat försvarsutgifterna betydligt tack vare mig, så tror jag att vi kan komma överens.”
Natos framtid var räddad.
Den tidigare generalsekreterare Jens Stoltenberg berättar i sin nya bok Min tid i Nato om hur oberäknelig Donald Trump var under sin första presidentperiod.
USA:s president har ett avgörande inflytande i Nato, eftersom USA är alliansens största medlemsland och förfogar över de största väpnade styrkorna.
Vid ett tillfälle hotade Trump att kasta ut Island ur alliansen. Eftersom Island saknar egen försvarsmakt har landet haft svårt att nå upp till Natos dåvarande mål om att lägga två procent av bnp på försvaret. (I dag är målet fem procent – ett beslut som fattades för att blidka Trump vid Natos toppmöte sommaren 2025.)
Trump ändrade dock inställning efter att den dåvarande försvarsministern Jim Mattis förklarat för honom att Islands flyg- och flottbaser har ett strategiskt viktigt läge.
Enligt Stoltenberg betraktade Trump Natoländernas försvarsbudgetar som om de vore medlemsavgifter till alliansen.
Stoltenberg: Trump stärkte Nato
I sin bok tar Stoltenberg läsaren med bakom kulisserna, där Trumps första presidentperiod ges stort utrymme. Han beskriver hur avgörande det var att skapa en god relation till Trump för att säkerställa att den amerikanske presidenten skulle förhålla sig positivt till Nato.
Stoltenberg skriver också att Trump bröt mot den politiska korrektheten, något som Stoltenberg upplevde som befriande. Han menar dessutom att Trump i praktiken stärkte alliansen:
”USA ökade sin militära närvaro i Europa, amerikanerna började ge vapenhjälp till Ukraina, medlemsländerna ökade sina försvarsbudgetar, vi trappade upp insatsen mot terrorismen och vi nådde den första överenskommelsen om en gemensam hållning till Kina. Paradoxalt nog stärktes alliansen.”
Nya detaljer om Finlands och Sveriges Nato-väg
Om Trump kunde vara svår att hantera, var inte Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan mindre utmanande.
Stoltenberg beskriver hur Finlands och Sveriges snabba inträde i Nato föregicks av tuffa förhandlingar. Flera gånger prövades nerverna hos såväl Natos generalsekreterare som Finlands president och Sveriges statsminister.
På toppmötet i Madrid 2022 rådde en spänd stämning i rummet.
Stoltenberg beskriver hur han gång på gång försökte övertyga den turkiske presidenten om att Finland och Sverige åtagit sig att bekämpa terrorism tillsammans med Turkiet. Men inget verkade bita på Erdoğan.
”Det gick en timme. Det gick två. Niinistö blev upprörd och irriterad. ’Du sa för längesedan att det här skulle ordna sig. Vad vill du egentligen?’ frågade han. Erdoğan svarade bitskt. Det här bådade inte gott. Ilska och frustration riskerade att försvåra möjligheterna till en överenskommelse.”
Nya detaljer om Sveriges Natoväg
Nästa svåra fas i förhandlingarna kom när Nato beslutade att Finland kunde accepteras som medlem före Sverige.
Finland och Sverige hade offentligt upprepat att de skulle gå med i Nato hand i hand. Plötsligt förändrades situationen, eftersom Turkiet fortsatt bestämt motsatte sig Sveriges inträde.
Sveriges statsminister Ulf Kristersson förklarade att han motsatte sig att länderna inte skulle bli medlemmar samtidigt. Stoltenberg skriver att svenskarna hade en tendens att framställa problemen som större än de egentligen var, vilket riskerade att de också skulle växa sig större.
När Turkiet slutade bromsa Sveriges medlemskap började Ungern göra det i stället. Det dröjde veckor innan det ungerska parlamentet godkände ansökan. Stoltenberg berättar att han återigen fick lugna Kristersson:
”Oroa dig inte. Har ni väntat i tvåhundra år på medlemskap i en militärallians kan ni vänta en månad till, sade jag.”
Finland blev medlem i Nato den 4 april 2023. Sverige anslöt sig knappt ett år senare, den 7 mars 2024.
Norrmannen Stoltenberg beskriver utvidgningen av Nato med två nordiska länder som en av sina största framgångar under sina tio år som generalsekreterare. Jens Stoltenberg var Natos generalsekreterare 2014–2024. I dag är socialdemokraten Stoltenberg Norges finansminister.
Hans nya bok om tiden i Nato utkommer den 1 oktober 2025.
Skribenten har intervjuat Jens Stoltenberg flera gånger och bevakade det dramatiska mötet i Bryssel 2018.