När de nya sysselsättningsområdena inledde sin verksamhet i januari fick de också ta över en serviceskuld i form av förmåner som beviljats under 2024, men där utbetalningen fortsatte i år. Det här ledde till långa köer och utbetalningar som släpade efter.
Utbetalningssakkunnig Nina Karvonen på Jakobstadsregionens sysselsättningsområde berättar att man lyckades avverka köerna redan innan sommaren.
– På det sättet har vårt område det verkligen bra ställt. Det finns områden i Finland som fortfarande släpar efter, säger Karvonen.
Av stödformerna står lönestöd för två tredjedelar av utbetalningarna och startpeng för nästan en fjärdedel. Lönestöd betalas ut till arbetsgivare som anställer en person som har varit arbetslös, medan startpeng betalas ut till nya företagare.
Också på Österbottens sysselsättningsområde och Mellersta Österbottens sysselsättningsområde har man lyckats komma ikapp med utbetalningarna.
– För tillfället ser det ut som att vi får börja fundera på vilka tilläggstjänster vi ska erbjuda våra kunder senare i höst, säger Österbottens sysselsättningsdirektör Juha Nummela.
I april valde direktionen för Jakobstadsregionens sysselsättningsområde att begränsa beviljandet av stöd. På sitt möte den här veckan valde direktionen att öppna upp begränsningarna för beviljande av stöd.
Det innebär bland annat att även föreningar nu kan beviljas lönestöd, inte bara företag.
– Lönestödet för föreningar är viktigt på det sättet att det är många föreningar som anställer personer som verkligen behöver det, säger Karvonen.
Också på Österbottens sysselsättningsområde funderar man på att öppna upp möjligheten till lönesubvention. Enligt Nummela tas saken upp på sysselsättningsnämndens nästa möte.
Långtidsarbetslösheten oroar
Den senaste sysselsättningsöversikten visar att arbetslösheten har ökat jämfört med fjolåret, såväl i Österbotten som nationellt. Nummela tror att den här trenden kommer att fortsätta, trots några svaga positiva signaler.
– Det ser ut att ha blivit lite fler arbetsplatser inom byggnadssektorn, till exempel. Men annars är det ingen ljusning på gång.
Mellersta Österbottens sysselsättningsdirektör Perttu Kellomäki säger att det ekonomiska läget gör att företagen inte rekryterar så mycket som man skulle önska. Just Mellersta Österbotten hör till de områden där situationen är särskilt oroande.
– Ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten är saker som bekymrar ganska mycket. Det ser inte så bra ut.
Enligt den senaste sysselsättningsöversikten utgör de arbetslösa arbetssökande 8,8 procent av arbetskraften i Karlebyregionen och 7,4 procent av arbetskraften i Kaustbyregionen. Medeltalet för de regioner som hör till Österbottens NTM-central är 7,3 procent.
I hela området fanns 2 889 långtidsarbetslösa i området. Också Juha Nummela ser den ökande långtidsarbetslösheten som ett problem.
– Ju längre man är hemma, desto svårare blir det att ta sig ut i arbetslivet. Vi måste titta på vad vi kan göra för att tackla den problematiken.
Satsning på ungdomar och utländsk arbetskraft
På nationell nivå har diskussionen om arbetskraftsinvandring gått het den senaste tiden.
Enligt Juha Nummela finns det ett behov av utländsk arbetskraft i Österbotten, i och med att många företagare säger att de inte hittar kompetent arbetskraft.
– Sanningen är nog att utan den här arbetskraftsinvandringen så blir läget inte bättre.
Speciellt för Österbotten är enligt Nummela att det finns många internationella studerande. Sysselsättningsområdet för diskussioner med myndigheter och företag om hur man bättre ska kunna hjälpa den gruppen ut i arbetslivet.
I det avseendet har andra stadiets utbildningar på engelska gett goda resultat, säger Nummela.
– De har lyckats hitta arbetsplatser via de här utbildningarna. Så det kan ju vara en väg att ta sig ut i arbetslivet.
Mellersta Österbottens sysselsättningsområde har under hösten en kampanj där de uppmanar arbetsgivare att anställa ungdomar. I en arbetsmarknad som förändras snabbt är det enligt Perttu Kellomäki viktigt att ungdomar får arbetserfarenhet, så att de har de professionella verktyg som krävs i arbetslivet.
– De är mycket viktiga för vår framtid och därför har vi inte råd att förlora dem.
Bättre utgångsläge inför nästa år
Ett av målen med reformen av arbets- och näringstjänsterna var att servicen skulle komma närmare kunderna. Det här har man enligt Nina Karvonen lyckats med så här långt.
– Kunderna som får startpengar och lönestöd har mig som en person som de kan kontakta och som har koll på det här. De har nog varit jättenöjda. Allting går snabbt och smidigt.
Karvonen säger att utgångsläget inför 2026 är betydligt bättre än inför i år.
– Egentligen är det först nu som vi börjar ha en helhetsbild av ekonomin och de här stöden. Nästa år blir bättre på det sättet att vi vet mer och kan förutse mer.
Också Perttu Kellomäki säger att det är lättare att göra en fungerande budget inför nästa år. Samtidigt kan man inte satsa så mycket på att utveckla tjänsterna så mycket som man skulle önska.
– Nu är det hårda tider för kommunerna och alla måste göra något för att spara pengar.