De finländska stiftelserna stödde i fjol vetenskap, konst och medborgarverksamhet med sammanlagt över en halv miljard euro. Det visar en oberoende utredning som föreningen Stiftelser och fonder rf låtit göra.
Det sammanlagda stödet ökade med 56 miljoner euro jämfört med året innan.
Utredningen omfattar cirka 250 stipendiestiftelser och fonder, och hur deras bidrag fördelades år 2024.
Finansieringen ökade inom alla tre kategorier, men allra mest steg den inom konsten. Där ökade stiftelsefinansieringen med hela 17 procent, jämfört med året innan.
”Ökningen av stödet förklaras delvis av att stiftelserna har förberett sig på ekonomiskt svåra tider, då de medvetet kan öka sitt stöd”, säger vd för Stiftelser och fonder rf, Liisa Suvikumpu i ett pressmeddelande.
Konsten fick 99 miljoner euro i stöd. Det kan jämföras med Centret för konstfrämjande Taike, som i fjol betalade ut 46 miljoner euro i stöd till konst och kultur.
Medicin och humaniora beroende av stiftelsepengar
Av det stöd som de finländska stiftelserna betalade ut gick den största summan till vetenskap, som också är den kategori där stödet ökat mest sedan 2018.
Stiftelsefinansieringen är viktig i synnerhet för medicin och hälsovetenskaper samt humanistiska vetenskaper, där stiftelsernas stöd står för omkring en tredjedel av forskningskostnaderna.
Överlag har högskolornas behov av extern finansiering blivit större, i takt med att den offentliga basfinansieringen skurits ner, både direkt och genom indexfrysningar.
De kommande tre åren försvinner sammanlagt 117 miljoner euro från högskolornas basfinansiering.
Bland de tio största privata allmännyttiga stipendiestiftelserna och fonderna, sett till utbetalda bidrag, finns Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS). SLS understöder framför allt forskning, i huvudsak humaniora och samhällsvetenskaper.
De ekonomiskt kärva tiderna för utbildning och forskning märks i antalet ansökningar som kommer in, säger forskningschef Ruth Illman.
– Det ser vi speciellt när det gäller våra arbetsstipendier för doktorander, postdoc-forskare och docenter som forskar på heltid. Den här våren var ökningen i ansökningar över 30 procent jämfört med året innan. Det vittnar förstås om det osäkra finansieringsläget.
Förutom arbetsstipendier, finansierar SLS också längre forskningsprojekt vid finländska universitet.
Också där har antalet ansökningar ökat, berättar Illman.
Konkurrensen om stöden har, med andra ord, blivit hårdare. Samtidigt, påpekar Illman, har SLS kunnat öka utdelningen år efter år, tack vare långsiktighet och lyckad förvaltning.
Tar inte över för offentliga sektorn
På SLS följer man noggrant med utvecklingen i vetenskapspolitiken och läget på universiteten. Både Illman och strategichef Jennica Thylin-Klaus tror att de kommer ställas inför en hel del svåra frågor framöver, med tanke på den offentliga ekonomin.
Däremot följer SLS principen att inte täcka sådant som ska bekostas med offentliga medel.
– Vi går inte in och tar över basfinansiering för löpande verksamhet från den offentliga sektorn. Däremot kan vi göra tidsbundna satsningar som gynnar vetenskap och kultur, säger Thylin-Klaus.
Det viktigaste SLS, i egenskap av förvaltare av pengar till allmännyttiga ändamål, kan göra är att ha ett långsiktigt perspektiv på sin verksamhet – ett evighetsperspektiv, rentav.
Förmögenheten har tillkommit för att existera för all framtid, säger Thylin-Klaus.
– Vi har ett ansvar i förhållande till vårt syfte att verka för det svenska i Finland, och gentemot donatorerna och deras vilja – det är ju de som möjliggjort all vår verksamhet. Samtidigt har vi ett ansvar med tanke på kommande generationer.
Med ett långsiktigt perspektiv bibehåller man beredskapen att kunna agera flexibelt när det krävs.
– Den frihet och flexibilitet vi har som en privatfinansierad aktör inom den tredje sektorn ger oss möjligheter att spela en roll, att stödja och bedriva verksamhet som verkligen ger genomslag på lång sikt, säger Thylin-Klaus.