Skollunchen ska stå för en tredjedel av elevens dagliga näringsintag. Ändå väljer fler att slopa måltiden.
I hela landet äter 56 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 skolmat dagligen, visar THL:s färska skolhälsoenkät. I Åbo äter 57 procent, i Pargas 49 procent och i Kimitoön 78 procent skollunchen dagligen.
Antalet har sjunkit i alla tre kommuner sedan den senaste enkätundersökningen 2023. I hela landet åt 62 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 skolmat dagligen år 2023, i Åbo 64 procent, Pargas 59 procent och i Kimitoön 82 procent.
Maten är något man slafsar i sig fort, oftast ensam
Nicke Wulff, rektor i Cygnaeus skola i Åbo
Högstadieskolorna och gymnasierna i Pargas och Åbo får sin mat från företaget Kaarea. I Kimitoön producerar kommunen själva skolmaten i lokala kök.
Debatten i Slaget frågade sig om det är skolmaten det är fel på, eller om vi har blivit för kräsna.
”Maten måste vara god”
Eleverna i Sarlinska skolan efterlyser mera husmanskost och enklare mat i skolan.
Enligt Birgitta Parikka, kost- och städchef i Kimitoön, är det en ständig balansgång för dem som producerar maten att veta vad de ska servera. Maten ska vara näringsrik och så lite processerad som möjligt, men samtidigt ska den falla eleverna i smaken, säger Parikka.
– Definitionen på husmanskost har också förändrats. I en skolmatsundersökning efterlyste en elev mera husmanskost, men syftade på pizza och hamburgare, säger Birgitta Parikka.
I Kimitoön försöker kommunens kök kombinera traditionella rätter med till exempel tortillas och thaimat, säger Parikka.
– Hur vi än vrider och vänder på det här så måste maten vara god. Även om man föredrar pizza och hamburgare så går skolmatens maletköttsås hem, bara den smakar bra.
Maten har inte längre en samlande funktion
Rektor för Cygnaeus skola i Åbo, Nicke Wulff, håller med om att vi borde tänka över vad som serveras i skolan.
– Skolans tortillas kan aldrig tävla med det vi äter hemma, säger Nicke Wulff.
Eleven kan lätt känna att den inte vill gå till matsalen
Jessica Sjöholm, skolhandledare i Sarlinska skolan i Pargas
Enligt Wulff är det större problemet ändå att den finska matkulturen har förändrats, och det speglar av sig i skollunchen. En del elever är inte vana att äta tillsammans med andra.
– I många familjer har inte maten längre en samlande funktion. Maten är något man slafsar i sig fort, oftast ensam.
Ansvaret för matfostran, och att ta tid för att samlas och äta med familjen, ligger på hemmet, inte på samhället, säger Wulff. Om vardagen är bråd kan man till exempel äta senare på kvällen, bara man gör det tillsammans.
Miljön spelar roll i vem som äter skollunch
Miljön under skollunchen spelar en stor roll för hur eleverna trivs i matsalen, säger Jessica Sjöholm, skolhandledare i Sarlinska skolan i Pargas.
Eleverna har 45 minuter på sig att äta. Oftast är det tillräckligt, men ibland blir det rusning och lång kö, säger Sjöholm.
– Det kan bli en obekväm situation för den som är känslig för ljud och mycket människor. En del väntar på att den första rusningen är över så att det ska vara lugnare att äta, säger Jessica Sjöholm.
I högstadiet följer nödvändigtvis inte längre lärarna med eleverna till lunchen. Enligt Sjöholm ger det eleverna mera frihet, men samtidigt också ansvar.
– Många tyckte det var skönt att gå med läraren till maten i lågstadiet, men på sjuan ska de plötsligt hitta en egen plats bland alla andra som äter samtidigt. Då kan eleven lätt känna att den inte vill gå till matsalen.
Hur tror du att fler skulle äta skolmat? Kommentera!