Under hösten har Finlands Svenska Idrott ordnat kurser i hur man kan inkludera barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i idrotten. På måndagen hade turen kommit till Vasa.
Till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, förkortat NPF eller nepsy, räknas bland annat adhd, autism och språkstörning.
– När det handlar om nepsy så vet man att rörelse och idrott, samhörighet och glädje kanske är en av de bästa naturliga medicinerna för de här barnen, säger Maria Sundblom Lindberg som är en av kursledarna.
Hon konstaterar att barn- och ungdomsidrotten kan ha ett utmanande upplägg för barn med NPF, och alla kanske inte orkar med takten av träningar och tävlingar. Eftersom det är viktigt att hålla kvar barn med NPF inom idrotten är det enligt Sundblom Lindberg viktigt att idrottsföreningar lär sig mer om saken.
Hennes kursledarkollega Mikaela Albäck säger att skolan är jobbig för många med NPF.
– Man behöver ju få känna att man lyckas med någonting. Och då är det viktigt att jobba med hobbyer som barnen brinner för.
Sätter press på familjen
Barn- och ungdomsidrotten bygger långt på frivillig verksamhet, och alla tränare och lagledare har inte nödvändigtvis en pedagogisk bakgrund eller kunnande inom psykologi. Då kan det enligt Sundblom Lindberg vara bra att ta hjälp utifrån.
– Om man inte fattar varför ett barn beter sig på ett utmanande sätt så blir man ju personligt provocerad och kanske också börjar vantrivas.
Det är jätteviktigt att det finns ett litet andningshål några gånger i veckan
Maria Sundblom Lindberg
NPF sätter press även på familjer. Föräldrar till barn med NPF har ofta utmattning och löper stor risk för skilsmässa.
– Det är jätteviktigt att det finns ett litet andningshål några gånger i veckan, säger Sundblom Lindberg.
SFI:s utbildning riktar sig till alla som leder barn och unga i idrott. Det kan handla om föräldrar, tränare och lagledare, men även en del gymnastiklärare tar del av kursen.
Bra kontakt viktigt
Kursen räcker sex timmar, uppdelat på två kvällar. Den första kvällen fokuserar främst på den teoretiska bakgrunden, medan deltagarna under den andra kvällen får jobba med olika fall.
Sundblom Lindberg och Albäck säger att man eftersträvar en dialog och att deltagarna gärna får dela med sig av sina egna erfarenheter. Men de ger också tips och verktyg för att hantera besvärliga situationer.
– Egentligen handlar det om ganska enkla saker. Vi brukar säga att om man gör det nepsyvänligt så gynnas alla av det, säger Albäck.
De konstaterar att det är bra med en nära relation mellan föräldrarna och föreningen. Det är också viktigt att tränarna lär sig ha samtal med barn som är utmanande.
– Det går kanske inte alltid att ha en verbal diskussion med en åttaåring som är upp och ner och klättrar på väggarna. Men man kan hitta andra modeller, säger Sundblom Lindberg.
Kan också vara en styrka
Det talas mycket om utmaningarna med NPF, men Albäck poängterar att det även kan föra med sig styrkor. De här styrkorna kan lyfta ett lag om barnet får det stöd hen behöver.
– Ger man den där puffen i rätt riktning så har de nytta av det hela sitt liv.
Exempelvis kan det handla om att lära sig reglera sina känslor och hantera förluster, eller segrar för den delen. Sundblom Lindberg säger att många kända idrottare har olika neuropsykiatriska diagnoser.
– Man har haft hyperfokus, man har haft uthållighet, man har tränat dubbelt så mycket som andra. Man har varit verkligt driven, för det är det som är den finaste sidan med det här.
Problemet är att motivationen är ojämn. Det här kan vara jobbigt när man har fyra träningar i veckan och turnering på helgen.
Ger man den där puffen i rätt riktning så har de nytta av det hela sitt liv
Mikaela Albäck
Enligt Sundblom Lindberg gäller det att hitta skräddarsydda modeller för hur barnen fungerar individuellt. Någon lösning som passar alla finns inte.
Man kan heller inte egentligen tala om att vissa grenar skulle vara mer NPF-vänliga än andra.
– Personlighet och begåvning är mycket viktigare än eventuella diagnoser, säger Sundblom Lindberg.
