Allt fler arbetsgivare väljer att skippa offentliga arbetsannonser när de rekryterar ny arbetskraft.
Orsakerna är många och kan variera beroende på arbetsgivaren.
De främsta fördelarna är att rekryteringen går snabbare och smidigare då arbetsgivare kan använda antingen sina egna eller rekryteringsföretagens nätverk.
Dessutom är det billigare för arbetsgivare om de inte måste betala för arbetsannonser.
– Det är svårt att få exakt statistik om saken, men sannolikt handlar det om mellan 70 och 80 procent av alla rekryteringar, säger Erica Flinck-Härkönen som är vd och har jobbat med rekrytering i 20 år.
Också Arbets- och näringsministeriets statistik visar att helt hemliga rekryteringar har blivit vanligare under de senaste åren, även om ministeriet inte heller har exakta siffror.
Om siffran ligger på 70 procent skulle det betyda att ungefär 38 500 jobb inte går att hitta via offentliga arbetsannonser.
– Ofta har arbetsgivare bråttom, men det kan också handla om att en arbetsgivare inte vill gå ut med att de söker arbetskraft. Det kan till exempel handla om att man har misslyckats med en anställning och inte vill att alla vet om det, säger Flinck-Härkönen.
Det kan leda till marginaliserade grupper som inte har lika lätt att komma in på arbetsmarknaden
Arbetsmarknadsforskare Mika Helander om hemliga rekryteringar
En annan möjlig orsak till att lediga jobb inte annonseras är den så kallade ”nordiska modellen för arbetskraftsservice”.
Sanna Marins regering införde modellen år 2022, som går ut på att arbetslösa arbetssökande i regel måste söka fyra jobb per månad för att vara berättigade till stöd.
– Arbetssökande skriver många arbetsansökningar utan att nödvändigtvis vara motiverade eller satsa på ansökan. Det belastar den rekryterande organisationen, säger Mika Helander som forskar i arbetsmarknadsfrågor vid Åbo Akademi.
Men även om en stor mängd arbetsansökningar kan vara belastande för en arbetsgivare påpekar Helander att det är problematiskt att många lediga jobb inte är offentliga.
Han nämner ett exempel där någon vill eller behöver flytta till en ny stad utan att ha kontakter eller ett nätverk där.
Om alla relevanta jobb delas ut via kontakter och nätverk blir det svårt att etablera sig på ett nytt ställe.
– Det kan leda till marginaliserade grupper som inte har lika lätt att komma in i arbetsmarknaden, också fast de skulle ha bra kunskaper och arbetskapacitet, säger Helander.
Vid Arbets- och näringsministeriet bedömer specialsakkunnig Liisa Larja att kravet att arbetslösa ska söka jobb inte belastar arbetsgivare för mycket, utan att den stora mängden arbetsansökningar som de får på sina arbetsannonser beror på den höga arbetslösheten.
Hon bedömer snarare att modellen är bra för att upprätthålla aktivitet på arbetsmarknaden under en lågkonjunktur.
Har du erfarenhet av att hitta jobb på andra sätt än via offentliga arbetsannonser? Hur gick det till? Berätta i kommentarsfältet!