Start

Trump fortsätter sända in nationalgardet – men en majoritet av amerikanerna säger nej

Kring 58 procent av amerikanerna anser att presidenten ska skicka in beväpnade trupper bara för att möta yttre hot. Det visar en ny opinionsundersökning.

Nationalgardet anlände under tisdagen till en militäranläggning utanför Chicago.

Sju av tio demokrater och hälften av republikanerna är av den här åsikten, visar undersökningen som marknadsundersökningsföretaget Ipsos har gjort för nyhetsbyrån Reuters.

Det tolkas som ett tecken på oro när president Donald Trump i allt högre grad har satt in nationalgardet för att patrullera amerikanska städer, visar undersökningen.

President Donald Trump sitter vid ett bord
President Trump har skickat nationalgardet till flera demokratiskt styrda städer. Bild: Ron Sachs/CNP / SplashNews.com

Opinionsundersökningen genomfördes dagarna efter att Trump vid ett ovanligt möte med hundratals generaler och amiraler, inkallade från hela världen till Virginia, sa att USA står inför en ”fiende inifrån”.

200 nationalgardister anlände till Chicago

Trump har skickat nationalgardet till flera demokratiskt styrda städer, bland annat Washington DC och Los Angeles.

Hans motivering har varit att soldaterna ska få bukt med laglöshet.

Nationalgardet på vakt i Los Angeles.
Nationalgardet skickades i juni till Los Angeles. Bild: IMAGO/VCG/ All Over Press

Trumps senaste drag var att skicka nationalgardet från Texas till Chicago i Illinois.

200 nationalgardister anlände under tisdagen till en militäranläggning utanför Chicago. De ska enligt Trumpadministrationen vara redo att upprätthålla lag och ordning.

Trump har kallat Chicago för världens farligaste stad, trots att brottsligheten har minskat, särskilt våldsbrotten.

Antalet mord i Chicago är på en historiskt låg nivå och den här sommaren var enligt myndigheterna den säkraste sommaren på 60 år.

Nationalgardet ska enligt Trumpadministrationen främst skydda federala byggnader i Chicago och rycka ut vid ”brådskande omständigheter”, till exempel upplopp eller andra våldsamheter.

Det förväntas också hjälpa migrationsmyndigheten ICE, som griper och deporterar papperslösa migranter.

Rättsliga åtgärder mot Trumps beslut

Chicagos borgmästare och Illinois guvernör har protesterat mot att soldaterna har skickats till staden och sagt att det är farligt och olagligt.

Illinois guvernör JB Pritzker på en presskonferens.
Illinois guvernör JB Pritzker säger att delstaten kommer att göra motstånd mot Trump. Bild: EBU

– Illinois kommer inte att låta Trumpadministrationen fortsätta på sin auktoritära marsch utan att göra motstånd, sa guvernör JB Pritzker under en presskonferens.

– Vi kommer att använda varje tillgängligt redskap för att stoppa det här maktdraget eftersom militära styrkor inte ska användas mot amerikanska samhällen.

Delstatens statsåklagare, Kwame Raoul, säger att de förutsättningar som krävs för att lagligt motivera trupplaceringar i Chicago inte existerar.

Illinois statsåklager säger att Trump inte har någon laglig grund för att placera ut nationalgardet.

Delstaten Illinois har nu dragit Trumpadministrationen inför rätta.

Trump krävde på onsdagen att guvernör Pritzker och Chicagos borgmästare Brandon Johnson ska fängslas. Trump anklagar dem på Truth Social för att inte skydda immigrationsmyndighetens tjänstemän som har arbetat i Chicago.

”Chicagos borgmästare borde sitta i fängelse för att ha misslyckats med att skydda ICE-tjänstemän! Guvernör Pritzker också!” skrev Trump.

Trumps beslut att skicka ut nationalgardet har stött på rättsligt motstånd också på andra håll.

Bland annat i Portland i Oregon lyckades en federal domare temporärt stoppa Trumpadministrationen från att skicka 200 soldater ur nationalgardet dit.

De rättsliga åtgärderna har ändå bara fått Trump att hota med att ta till en upprorslag från 1700-talet för att kringgå domstolsbeslut om nationalgardet.

Trump hänvisar till militärlagen

Det är på grund av en bestämmelse i den amerikanska militärlagen som president Trump anser sig ha rätt att skicka nationalgardet till olika städer.

Bestämmelsen, som reglerar presidentens befogenhet att på egen hand sätta in nationalgardet, är inte speciellt känd och hittills har presidenter sällan använt sig av den.

Lagen tillåter presidenten att kalla in nationalgardestrupper från vilken delstat som helst till tjänst om USA ”invaderas eller är i fara att invaderas av en främmande nation”, eller om ”det pågår ett uppror eller finns risk för uppror” mot den amerikanska regeringen.

Trump hänvisade till lagen för att ta kontroll över 2 000 nationalgardister i juni för att stödja räder ledda av ICE i Los Angeles.

Enligt Trump är de protester och upplopp som ICE tillslag mot immigranter har orsakat på olika håll ett hot.

Amerikaner föredrar en politiskt neutral militär

USA:s militär brukar traditionellt hålla sig borta från politiken och Reuters/Ipsos opinionsundersökning visar att amerikanerna föredrar det här.

Ungefär 83 procent av de som deltog ansåg att militären ”bör förbli politiskt neutral och inte ta ställning i inrikespolitiska frågor”, medan tio procent tyckte att de väpnade styrkorna bör börja ta ställning och stödja presidentens inrikespolitiska agenda.

Cirka en av fem republikaner ansåg att militären borde stödja presidenten i politiska debatter.

Amerikanska soldater.
USA:s militär brukar inte lägga sig i politik. Bild: EPA

Undersökningen visar också att stödet för Trump har sjunkit till 40 procent, en procentenhet lägre än i en undersökning i slutet av september.

Det är speciellt siffrorna för hans hantering av brottslighet och levnadskostnader för amerikanska hushåll som sjunker.

Det totala stödet för Trump har minskat med sju procentenheter sedan en Reuters/Ipsos-undersökning som genomfördes timmarna efter hans installation den 20 januari, då han hade 47 procents stöd.

Källor: Reuters, CNN, NPR, BBC