På en vardag mitt i veckan finns det runt tio kistor som väntar på att bli kremerade vid St. Olofs kapell i Karis. Men efter veckoslut och helger är det betydligt trängre inne i krematoriets kylrum.
– Hit kommer alla som bott i närområdet och är på väg till kremering. Ibland har vi över 30 kistor här samtidigt, särskilt i början av veckan, berättar Charlotta Laukkanen som chef för begravningsväsendet vid Raseborgs kyrkliga samfällighet.
De som kremeras kommer från Raseborg och dess närområde Hangö, Ingå, Salo och Lojo.
Kraftig ökning efter pandemin
Under de senaste 15 åren har antalet kremeringar ökat stadigt. Speciellt efter coronapandemin skedde en särskilt tydlig ökning.
– Efter coronan ökade det här hos oss med 200 kremeringar på ett år, säger Charlotta Laukkanen.
Efter pandemin har antalet kremeringar stabiliserat sig och ligger på runt 1 400. Förra året kremerades 1 430 personer i Karis.
Charlotta Laukkanen tror att det finns flera orsaker till att allt fler väljer kremering, bland annat handlar det om hänsyn till miljön. Men också det faktum att en urna tar mindre plats och att en kremering kostar lite mindre än en jordbegravning spelar in, säger hon.
Trångt och opraktiskt
Krematoriet finns i St Olofs kapells bottenvåning, intill den gamla begravningsplatsen i Karis. Byggnaden är ritad av arkitekten Hilding Ekelund och togs i bruk i mitten av 1960-talet.
Det gamla kylrummet är inte byggt för dagens volymer och det påverkar arbetsmiljön för personalen.
– Kylrummet har räckt till tidigare, men nu är här väldigt trångt. Vi måste ofta möblera om bland kistorna för att komma åt dem som står längst in, säger Laukkanen.
På grund av det här kan det ibland vara svårt att hantera kistorna på ett smidigt sätt.
Personalen består av fyra ordinarie anställda och några säsongsanställda. Arbetsuppgifterna varierar mellan kremering, gravgrävning och parkunderhåll. Själva krematorieugnen är modern och processen sker under noggrann kontroll.
Nytt kylrum planeras
För att lösa platsbristen planeras nu en utbyggnad. Den nya tillbyggnaden rymmer 16 extra kistplatser och ska uppföras mittemot den nuvarande förrådsbyggnaden och delvis byggas under mark.
Planeringen för att förbättra och utvidga St Olofs kapell inleddes efter coronapandemin. Meningen var att åtgärda utrymmesproblemen med så små ingrepp som möjligt, men det visade sig att det är nödvändigt att bygga till för att få det hela att fungera.
Museiverket har för sin del godkänt planerna och nu ska kyrkostyrelsen ännu ta ställning till dem. I samma veva som krematoriet förstoras ska fönster, karmar och värmesystemet i kapellet ovanför krematoriet också renoveras.
En speciell arbetsplats
Att arbeta på ett krematorium är speciellt, menar Charlotta Laukkanen.
– Det är ju inget vanligt yrke och inte så många som håller på med det här. Men när man är på begravningssidan är det en del av helheten, förklarar hon.
Förhoppningen är nu att de nya lokalerna ska underlätta arbetsprocesserna, speciellt efter veckoslut och helger när det är många som ska kremeras.