Pargas stad måste anpassa sin ekonomi då stadens intäkter och antalet invånare minskar. På måndagens fullmäktigemöte i Pargas ledde stadens ekonomi ändå inte till någon politisk diskussion. Under mötet godkändes en budgetändring på grund av den nya skatteprognosen och ett tilläggsanslag på 240 000 euro till bildningen.
Även om Pargas skatteinkomster minskar med en miljon euro i år innebär det inte några större förändringar i årets budget, annat än att stadens underskott ökar ytterligare.
Petra Palmroos, ekonomi- och förvaltningsdirektör vid Pargas stad, ser ändå inte de minskade skatteinkomsterna som ett så stort problem.
– För Pargas stads del är inte själva skattefinansieringen, i form av inkomstskatten, det största problemet. Det är klart de är sämre det här året. Men för oss är de minskade statsandelarna vårt enskilt största problem, säger Palmroos.
Skatteprognoserna uppdateras några gånger per år och påverkas av det allmänna ekonomiska läget i Finland.
– Den senaste prognosen kom i september och i den hade de dragit ner på förväntningarna på den finska ekonomin och sysselsättningen. I augusti såg prognoserna fortfarande mer positiva ut, säger Palmroos.
”Vi hoppas att våra statsandelar höjs i reformen”
Palmroos påpekar att de flesta kommuner i Finland kämpar med samma ekonomiska utmaningar. Men det som skiljer Pargas från de andra kommunerna är att stadens statsandelar minskade betydligt i samband med social- och hälsovårdsreformen.
– För två år sedan fick vi 10,5 miljoner i statsandelar, i dag är vi nere på 9,5 miljoner. Vi hoppas att våra statsandelar höjs i samband med statsandelsreformen och att vi inte är en av de kommuner som drabbas hårdast, säger Palmroos.
Statsandelsreformen var från början planerad att träda i kraft i början av 2026, men sköts upp till början av 2027. Än så länge har kommunerna inte fått information om när och hur reformen genomförs i praktiken.
Även om staden har på gång olika projekt för att öka inflyttningen medger Palmroos att staden behöver hitta olika sätt att spara och att det sedan är upp till politikerna att fatta beslut om vad man vill prioritera.
– Vi kommer att göra en minusbudget nästa år och det betyder att vi måste anpassa den på sikt. Vi kommer att gå igenom alla enheter och se var vi kan spara, men vi kommer inte att kunna ta bort någonting utan att det syns i verksamheten, säger Palmroos.