Den ryska politiska ledningen har upprepade gånger hävdat att både Nato och Europa är i krig med Ryssland. Uttalanden som ofta görs av både utrikesminister Sergej Lavrov och Kremls talesperson Dmitrij Peskov.
– De här budskapen förstärks av statlig propaganda och har haft stor påverkan på opinionen i Ryssland, säger sociologen Denis Volkov.
Han är direktör för det privata Levadacentret i Moskva, ett av Rysslands ledande opinionsinstitut som ryska myndigheter har stämplat som ”utländsk agent”.
– Våra egna undersökningar det här året visar att majoriteten av ryssarna håller med om att Europa är i krig med oss. Och det är inte Ryssland som krigar med Europa, utan Europa som krigar med Ryssland via ukrainska styrkor, säger Volkov.
Ryssarna verkar ha accepterat Kremls narrativ om att västerländska vapenleveranser till Ukraina är detsamma som att aktivt delta i kriget. Särskilt robotar som allt oftare används mot mål på rysk mark är en viktig faktor för attityderna gentemot Europa.
Donald Trumps USA uppfattas nu som nästan irrelevant i de ryska hemmen. I stället har fokus flyttats till Frankrike, Tyskland och Storbritannien som i dag ses som huvudmotståndarna i det pågående kriget.
– Eftersom stödet för Ukraina är så starkt i Europa anser de flesta ryssar att kriget redan är i gång. Det kanske inte är i den heta fasen, men det pågår redan, säger Volkov.
– Dessutom anser mer än hälften av ryssarna att ett storkrig är möjligt. Men det är viktigt att förstå att majoriteten inte vill ha ett storkrig, utan i stället vill se förhandlingar.
Både krig och fred
Den senaste opinionsmätningen från Levadacentret om ryssarnas inställning till kriget i Ukraina visar en motsägelsefull bild.
Rekordmånga ryssar (62 procent) vill inleda fredsförhandlingar med Ukraina, samtidigt som 78 procent säger sig stödja de ryska truppernas aktioner i Ukraina.
Direktören Volkov menar att resultaten ger en inblick i den komplexa stämningen bland vanliga ryssar.
– Frågan om stödet för de ryska trupperna handlar generellt sett om att stödja sin egen armé. Ibland ställer folk motfrågan ”vem ska vi annars stödja?” Man betonar att det handlar om våra soldater, våra pojkar.
Officiella siffror om stupade kommuniceras inte öppet här i Ryssland. I stället uppmärksammas de som hjältar
Denis Volkov
Stödet för fredssamtal har varit högt sedan länge, men började öka kraftigt i början av året.
– För det första ville en majoritet redan sommaren 2022 att allt detta skulle ta slut. Man ville få ett slut på dödandet. Och man ville minska risken för att fler människor i Ryssland skulle dras med i konflikten, säger Volkov.
– Folk ville helt enkelt inte delta i det här kriget.
En annan orsak är att krigströttheten breder ut sig efter att president Vladimir Putins förhandlingar med Donald Trump strandade.
Helst inga kompromisser
En annan dubbelhet framträder också i undersökningen. Åtta av tio ryssar skulle nämligen stödja Putins beslut om han valde att avsluta anfallskriget ”redan den här veckan”.
Men om ett slut på konflikten skulle innebära att Ryssland måste återlämna de annekterade territorierna i östra Ukraina är det bara en tredjedel av de svarande som skulle stödja ett sådant beslut.
Enligt Volkov uppfattar majoriteten av den ryska befolkningen krigets syfte som att skydda den rysktalande befolkningen i dessa områden.
– Den ryska berättelsen säger att rysktalande människor bor där och kan därför inte överges. Resultatet betyder i grund och botten att majoriteten inte är redo för kompromisser.
– Det handlar i grund och botten om att konflikten måste avslutas på Rysslands villkor.
Putins stabilitet håller
Levadacentret har regelbundet publicerat rapporter som visar att den allmänna opinionen i Ryssland varit stabil under hela perioden sedan anfallskriget inleddes i februari 2022.
Volkov förklarar stabiliteten i opinionen med en effektiv statlig styrning och inte någon särskild ”rysk mentalitet”. Majoriteten av ryssarna har anpassat sig till och accepterat kriget.
Regimen har hållit majoriteten utanför krigets direkta konsekvenser, makroekonomin har varit stabil, många låginkomsttagare har fått det bättre ekonomiskt och staten har full kontroll över informationsflödet.
Volkov tror heller inte att de senaste attackerna mot oljeraffinaderier med bensinbrist som följd, eller de många drönarattackerna som skapat störningar i flygtrafik och kommunikationer kommer att påverka den stabila opinionen.
– Det handlar om attacker mot industrianläggningar och därför har det en mycket begränsad effekt.
Antalet stupade påverkar inte
Inte heller det stora antalet stupade och sårade ryska soldater påverkar opinionen. Mycket på grund av att det ryska samhället anser att soldaterna har åkt till fronten för pengarnas skull.
– Officiella siffror om döda kommuniceras inte öppet här i Ryssland. I stället uppmärksammas de som hjältar och man reser minnesmärken. Men själva omfattningen av förlusterna diskuteras inte, säger Volkov.
Många av dem som deltar i kriget kommer från fattigare regioner. De ekonomiska ersättningar som deras familjer får kan innebära nya möjligheter, som gratis utbildning för barnen.
– För dessa familjer, till skillnad från invånarna i de största städerna där livet värderas högre och alternativen är fler, anses kriget vara en chans till en bättre framtid. Om inte för soldaten själv, så för familjen som får ta emot enormt stora summor ifall han stupar, säger Volkov.
– Detta är en hemsk sanning som präglar kriget.