PARIS Frankrikes nygamla premiärminister Sébastien Lecornu står inför en av de mest utmanande inledningarna på en regeringsperiod i modern fransk historia.
Efter att ha tvingats avgå och sedan snabbt återinsatts av president Emmanuel Macron, har Lecornu nu fått uppdraget att ena landet och driva igenom ett budgetförslag i ett läge där förtroendet för presidenten är rekordlågt och hans regeringar sitter löst.
Frankrike har befunnit sig i politisk kris sedan Macron i fjol utlyste nyval för att stärka sitt mandat. Resultatet blev ett splittrat parlament, där varken presidentens mittenallians, vänstern eller ytterhögern har egen majoritet.
När Lecornu nyligen presenterade sin första regering möttes den av hård kritik och röstades bort efter bara ett dygn.
Efter bara några dagar gav Macron Lecornu åter förtroendet att bilda regering i ett försök att samla de stridiga fraktionerna i nationalförsamlingen.
Budgetförslag på rekordtid
Den största prövningen kommer omedelbart: Redan på tisdagen måste Lecornu lägga fram ett budgetförslag för 2026 till parlamentet.
Tidsfristen för budgetförslaget är grundlagsstadgad, vilket innebär att landet riskerar att stå utan ett giltigt budgetunderlag om tidtabellen inte håller.
Innehållet i budgeten är fortfarande höljt i dunkel inför regeringens sammanträde. Lecornu har ändå indikerat att det offentliga underskottet måste minska från nuvarande dryga fem procent av bnp.
Vänstern har krävt en förmögenhetsskatt på två procent för de rikaste hushållen, något Lecornu sagt nej till. Däremot vill premiärministern öka skatteintäkterna genom att minska möjligheten till avancerad skatteplanering för de rikaste.
Parlamentet hotar med misstroende
Lecornus planer stöter på massivt motstånd i den franska nationalförsamlingen med med hot om misstroendevotum från såväl vänsterpopulistiska France Insoumise som ytterhögerpartiet Nationell samling.
Socialisterna, som ofta varit tungan på vågen, har krävt att Lecornu backar från en omstridd pensionsreform som skulle höja den allmänna pensionsåldern i Frankrike till 64 år.
Ingen av de politiska grupperna har egen majoritet i nationalförsamlingen, vilket bäddar för långa och svåra förhandlingar.
Sébastien Lecornu har lovat att inte använda sig av de specialparagrafer i grundlagen som gör det möjligt att kringgå parlamentet genom utfärdande av dekret, ett löfte som ökar pressen på att nå kompromisser mellan de politiska blocken.
President Macron anklagar sina politiska motståndare för att skapa instabilitet genom att underminera den återinsatte premiärministern Lecornu med hot om misstroende.
Enligt Macron har alla partier en plikt att arbeta för stabilitet och inte spä på den politiska oron i landet.
Europa håller andan
Om regeringen fälls i en misstroendeomröstning tvingas parlamentet snabbt anta en tillfällig nödbudget för att undvika att staten står utan finansiering vid årsskiftet.
Ett sådant scenario inträffade så sent som förra året och innebär strama tyglar för både utgifter och lån tills en ny regering kan lägga fram en fullständig budget.
Bakom maktspelet i Paris tornar en allvarlig politisk kris upp sig som av många bedömare beskrivs som den djupaste i Frankrike på decennier.
Samtidigt ökar trycket utifrån med en tilltagande oro i Bryssel för att den franska krisen kan sprida sig utanför Frankrikes gränser med effekter på euroområdet och hela EU.
Källor: Reuters, France24, Le Monde