I jakten på att minska matsvinnet har allt fler butiker börjat sälja rabatterade varor som närmar sig sina utgångsdatum, ofta märkta med röda eller gula lappar.
Men hur ska vi egentligen tänka kring bäst före-datum och sista användningsdag? Matexperten och företagaren Sofia Grynngärds ger råd – och hjälper oss att skilja mellan begreppen.
– Det är ju bra att vi undviker matsvinn så långt som möjligt.
Grynngärds är positiv till att butikerna sänker priset på mat som närmar sig utgångsdatum, och påpekar att det ofta går att göra riktiga fynd – men med förnuft.
– Bara man använder dem också och inte bara hamstrar för att göra det.
Bäst före-märkta är ofta fullt ätbara efter datumet
Konsumenter kan vara osäkra på skillnaden mellan ”bäst före” och ”sista användningsdag”, men Grynngärds förklarar att ”bäst före” är precis som det låter – bäst före. Det går att äta också efter att datumet har passerat, så länge man har förvarat produkten rätt.
– Här gäller det att använda sina sinnen: lukta, smaka och titta.
I hennes eget kylskåp kan bäst före-datumet på äggen ha passerat, men det är inte ett bekymmer.
– Äggen klarar sig länge efter bäst före-datumet. Man kan knäcka ett ägg och lukta på det. Luktar det helt vanligt, så går det att äta. Eller så kan man lägga ägget i vatten – flyter det på ytan är det gammalt, säger Grynngärds.
Liknande resonemang gäller många mejeriprodukter. Mjölken är känsligare än syrade mjölkprodukter.
– Syrade mjölkprodukter fungerar väldigt bra efter bäst före-datum. En gräddburk brukar också hålla länge. Jag brukar använda den en vecka efter att datumet har passerat.
”Sista användningsdag” bör tas på allvar
När det handlar om ”sista användningsdag” är det skarpare gränser.
– Sista användningsdag betyder att det faktiskt är sista användningsdagen. Då kan det vara riskfyllt att äta råvaran efter det. Det gäller särskilt känsliga råvaror som köttfärs och färsk fisk, säger Sofia Grynngärds.
Hon påpekar att man inte alltid kan känna på lukten om till exempel köttfärs är dålig.
– Där måste man vara försiktig. Och även om det är morgonen efter sista användningsdag är det egen risk som gäller.
Bröd är ett exempel på mat som ofta säljs rabatterat mot slutet av hållbarheten.
– Bröd från butiken går bra att frysa in, även om det skulle ha varit fryst en gång tidigare på fabriken, tipsar Grynngärds.
Också till exempel kött går bra att frysa.
Med lite sunt förnuft kan rabatterade varor både spara pengar och minska matsvinnet – bara man har koll på vad som gäller för olika produkter.