BRYSSEL De senaste veckornas drönarobservationer och luftrumskränkningar sätter tonen för Natoländernas försvarsministermöte i Bryssel på onsdag.
Försvarsministrarna har för första gången sedan Natotoppmötet i Haag i juni en möjlighet att diskuterade det försämrade säkerhetsläget i Europa och hur påtryckningarna från Ryssland borde bemötas.
En av de stora frågorna är hur Europa ska skydda sitt luftrum mot drönare och missiler.
Nato har nyligen startat flera projekt för att stärka luftbevakningen, medan EU diskuterar nya lösningar för att upptäcka och stoppa fientliga drönare i de östliga medlemsländerna.
Natos generalsekreterare Mark Rutte betonar att såväl Nato som EU kan bidra till att stärka det gemensamma försvaret, där Nato ansvarar för de militära resurserna, medan EU till exempel kan bidra med finansiering för försvarsprojekt.
Samtidigt som det råder en bred enighet om behovet av att stärka luftvärnet råder det delade meningar om de investeringar som behövs för att stärka luftförsvaret samt hur mycket de nya satsningarna får kosta.
Polen, som nyligen tvingades skjuta ned ryska drönare i sitt luftrum, vill se en snabb utbyggnad av drönarförsvaret medan andra länder är mer tveksamma till tidtabellen och de eventuella kostnaderna.
USA trycker på för europeiska satsningar
På längre sikt är det ändå klart att Natoländerna måste höja sina försvarsutgifter avsevärt i linje med beslutet från Haagtoppmötet i somras.
Länderna har förbundit sig vid att satsa fem procent av bnp i försvaret till år 2035, med en betydande del av investeringarna som ska riktas till direkta militära ändamål som vapensystem och ammunition.
USA trycker på för att satsningarna ska komma igång så snabbt som möjligt samtidigt som många europeiska länder oroar sig för kostnader.
Länder som Italien och Spanien har svårt att nå upp till de gemensamma målen, och det finns kritik mot att mycket av pengarna går till amerikansk försvarsindustri.
Samtidigt har det militära stödet till Ukraina minskat under sensommaren, trots att kriget fortsätter och Ukraina är beroende av både vapen, ammunition och luftvärn från väst.
Samordnade vapenleveranser till Ukraina
Flera europeiska länder har gått ihop och köper tillsammans in amerikanska vapensystem som sedan skickas vidare till Ukraina.
Finlands försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) meddelade inför mötet att också Finland är redo att delta i initiativet.
I somras var Häkkänens ståndpunkt att Finlands knappa resurser bör användas för vapenanskaffning till Ukraina från den finländska försvarsindustrin.
Natoländerna har tillsvidare förbundit sig vid att köpa amerikanska vapen till ett värde av två miljarder euro för att stödja Ukraina.
USA:s försvarsminister Pete Hegseth uttryckte inför mötet en förhoppning om att fler länder ska gå med i initiativet.
– Vår förväntan idag är alltså att fler länder donerar ännu mer, att de köper in ännu mer för att stödja Ukraina och bidra till att konflikten får en fredlig lösning, sa Hegseth.
Även om Europa förbundit sig vid att finansiera amerikanska vapensystem för Ukraina ligger det slutliga beslutet om att tillåta exporten i Washington.
President Donald Trump har antytt att han kan tänka sig att skicka långräckviddiga Tomahawkrobotar till Ukraina om Vladimir Putin fortsätter sitt anfallskrig.
USA:s Natoambassadör Matthew Whitaker ville ändå inte inför försvarsministermötet ta ställning till om det kan bli aktuellt för USA att leverera Tomahawks till Ukraina.