Ida Nikkanen har alltid varit aktiv, både på fritiden och inom studielivet. Så när hon under sitt kandidatår vid Åbo Akademi fick allt större ångest och blev allt tröttare, bet hon ihop och kämpade på ändå. Men till slut gick det inte längre.
– Då sökte jag mig till en läkare och fick en diagnos på att jag var utbränd, säger Nikkanen som studerar finska som huvudämne.
Nikkanen arbetade vid sidan om sina studier och fick via företagshälsovården kontakt med en läkare och blev sjukskriven. Nikkanen informerade sina lärare om sjukskrivningen, men hade inte förväntat sig svaren hon fick från några av dem.
– Vissa lärare var väldigt stöttande. Andra svarade att det var deadline om två veckor på uppgifterna och förväntade sig att jag skulle dyka upp på nästa föreläsning. Det var ganska chockerande för mig.
Nikkanen var borta en vecka men började sedan gå på föreläsningarna igen, trots att hon fortfarande var sjukskriven.
– Pressen från lärarna var så stark att jag inte vågade tillåta mig själv att vila. Dessutom ville jag bli färdig i tid.
Sjukfrånvaro blir allt vanligare bland studerande
Ida Nikkanen är inte ensam. Flera studerande som vi har talat med har varit sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa.
Det här bekräftas också av forskning vid FPA. Antalet studerande som sjukskrivs för psykisk ohälsa har fördubblats på drygt tio år.
År 2010 fick knappt 2 procent av universitets- och yrkeshögskolestudenterna sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa. År 2023 hade den siffran stigit till över 4 procent, vilket betyder att omkring 13 000 studenter var sjukskrivna under året. Ökningen är tydligare bland kvinnliga studerande.
Det kan finnas många olika orsaker bakom det här. Riku Perhoniemi, som gjort forskningen vid FPA, säger att studerandes vardag på många sätt ser annorlunda ut idag. De kan ha svårare att få ekonomin att gå ihop eftersom levnadskostnaderna har ökat samtidigt som studiestödet inte räcker lika långt som tidigare.
Många tvingas ta studielån eller arbeta vid sidan av studierna för att klara sig, vilket skapar mer stress och oro för framtiden. Pressen att bli klar med studierna i tid har ökat, och framtidsutsikterna på arbetsmarknaden upplevs som osäkrare än tidigare.
I arbetslivet är processen tydligare
För studerande kan det ofta vara svårt att veta hur man ska göra om man blir sjukskriven. Många vet inte att de har rätt till sjukdagpenning, och det kan vara svårt att hitta information om hur man ansöker.
– För den som arbetar är processen mycket klarare. Man får vägledning via arbetsgivaren och företagshälsovården, men för studerande är det ofta oklart vart man ska vända sig och hur man ska gå tillväga, säger Riku Perhoniemi.
Det här leder till att många studerande inte får det stöd de behöver, och att det blir ännu svårare att orka fortsätta med studierna när man mår dåligt.
Krångligt att hitta rätt hjälp
Ida Nikkanen säger att hon hade tur som fick kontakt med en läkare via sitt arbete. Inom studierna visste hon inte hur processen kring sjukskrivning fungerade eller vem hon skulle vända sig till. Hon kontaktade sina lärare eftersom de stod henne närmast.
– Jag fick först senare veta att jag egentligen borde ha mejlat en studierådgivare och kontaktat fakulteten, inte bara mina lärare. Om jag hade gjort processen på rätt sätt kanske det hade gått bättre.
Nikkanens erfarenheter delas av många andra studerande. De studerande vid Åbo Akademi som vi har talat med har alla uttryckt en frustration över att det är svårt att hitta rätt information och stöd.
Du kan läsa deras erfarenheter nedan.
Studenthälsan och ÅAS guidar till rätt stöd
Studenthälsan (SHVS) ansvarar för studerandenas hälso- och sjukvård vid de flesta högskolor och universitet i Finland.
Vid Åbo Akademis Studentkår (ÅAS) arbetar man på att informera om olika stödtjänster genom sociala medier, studentkårens webbplats och nyhetsbrev.
– Vi arbetar med att sprida information om vilket stöd som finns att få i flera kanaler, men vi märker att det ändå ibland är svårt för studerande att veta exakt vart de ska vända sig, säger Jennifer Lindgren, socialpolitiskt ansvarig vid ÅAS.
ÅAS har ett studentombud som kan hjälpa studerande att hitta rätt kontaktvägar, men de flesta som hör av sig har frågor som rör studier eller studieliv snarare än psykisk ohälsa.
Efterlyser tydligare och mer lättillgänglig information
Ett önskemål från de studerande som vi talat med är att all information om stöd och rättigheter skulle finnas samlad på ett och samma ställe.
– Vi arbetar hela tiden för att göra informationen tydligare och mer lättillgänglig, till exempel genom att samla allt på en sida på vår webbplats, säger Jennifer Lindgren.
Hon poängterar också att det är viktigt att informationen ska finnas på svenska, finska och engelska, så att ingen lämnas utanför.
Lindgren säger också att den ökade pressen på att bli klar med studierna i tid är en utmaning som kan leda till att studerande inte söker hjälp i tid.
– Vi i styrelsen är själva studerande och känner igen pressen. Det är synd att det är så, och vi försöker prata mer öppet om de här frågorna för att normalisera dem och arbeta för en mer förstående studiekultur, säger hon.
Känner du igen dig i bilden av att det som studerande är krångligt att hitta rätt hjälp och stöd? Berätta i kommentarsfältet!