Under en vecka i oktober har Svenska Yle kartlagt fartygen som utgör en tickande miljöbomb i Finska viken. En som kan kosta en miljard euro att städa upp.
Vi registrerade 31 fartyg belagda med sanktioner, en del av dem flaggade i högriskländer.
Främst handlar det om fartyg som transporterar råolja, men en del av dem lastas med oljeprodukter som bensin och diesel.
31 sanktionsbelagda fartyg, de flesta ”för gamla”
Varje dag finns ett hundratal tankfartyg på Finska viken. En del av dem besöker hamnar i Finland eller Estland. Men ungefär hälften är här av en enda orsak: rysk olja ska föras ut i världen.
Under veckan vi kartlade trafiken på Finska viken registrerade vi ett trettiotal fartyg som finns på EU:s lista över fartyg som kringgår sanktionerna mot Ryssland.
En del av dem låg stilla hela veckan i väntan på order medan andra gjorde en snabb sväng in till en av de ryska oljehamnarna, för att sedan lämna Finska viken lika hastigt som de kom.
Här kan du se några av de sanktionsbelagda fartygen som rört sig i Finska viken i oktober:
Mystery är på alla sätt typisk för fartygen vi kartlägger. Tankern transporterar råolja, är flaggad i ett afrikanskt land och har bytt både namn och ägare de senaste åren.
Fartyget är dessutom gammalt. Det är byggt 2008, alltså inne på sitt artonde år. Medelåldern på fartygen vi kartlade ligger just under det.
Enligt Magnus Winberg, sjökapten och lektor i navigation, kan en oljetanker äldre än 15 år anses vara gammal. Han nämner att OCIMF (Oil Companies International Marine Forum) drar gränsen för mycket strängare inspektioner just där.
Det äldsta av de sanktionsbelagda fartygen vi registrerade under veckan är 34 år gamla Nimbus SPB, som ändå främst verkar fungera som bunkringsfartyg och rör sig mellan St. Petersburg och de ryska oljehamnarna Ust-Luga och Primorsk.
Ett bunkringsfartyg är som en flytande bensinstation som levererar bränsle till fartyg så att de kan fortsätta sin resa.
Det är endast sex av fartygen i vår kartläggning som är yngre än 15 år. Nio stycken är över 20 år gamla.
Enligt Magnus Winberg är det både oroande och skrämmande att merparten av fartygen är så gamla.
– Eftersom skuggflottans fartyg står utanför de normala kontrollsystemen är det svårt att veta i vilket skick de är och vilken kunskap besättningen har, säger han.
Vad är skuggflotta och vad är sanktionsbelagda fartyg?
För att förstå vad skuggflottan och de sanktionsbelagda fartygen är måste vi backa bandet lite.
Ännu för fem år sedan var många av fartygen som transporterade rysk olja på Östersjön kopplade till EU på olika sätt. Rysk råolja transporterades till bland annat Rotterdam där den förädlades om bensin och diesel för den europeiska marknaden.
Fartygen hade ofta europeiska finansiärer och försäkringar i europeiska bolag.
Men när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina år 2022 infördes olika förbud och begränsningar, alltså sanktioner, mot samarbeten med Ryssland och ryska bolag.
Eftersom runt en tredjedel av Rysslands statskassa består av intäkter från oljan, riktads en del sanktioner mot den. EU förbjöd, med vissa undantag, sina medlemsländer att importera rysk olja.
Klicka på kartan för att se hur transportsträckorna för rysk olja blev längre i och med att EU slutade köpa den:
Man införde också ett pristak på hur mycket andra länder ”får” betala för oljan. Får inom citationstecken, eftersom det inte är olagligt för länderna att bryta mot sanktioner som inte berör dem.
EU har också börjat införa sanktioner mot enskilda fartyg som transporterar oljan som säljs för mer än pristaket tillåter.
Fartyg som omfattas av sanktionerna får inte hjälp av europeiska företag på sin färd genom Östersjön. Inga bunkringstjänster, ingen proviantering och inga reparationer.
De har inte heller rätt att lägga till i de europeiska hamnarna.
Här föds skuggflottan. En mängd fartyg som helt står utanför det traditionella systemet och som är svåra att få grepp om.
En stor del av flottan består av gamla och osäkra fartyg som enligt vanlig standard skulle ha skrotats. Fartygen flaggas, alltså registreras, i länder som ställer få eller inga krav på fartygets kondition. Ofta saknar de också ordentliga försäkringar.
Dessutom gör Ryssland sitt bästa att via komplexa ägarstrukturer dölja vem som egentligen äger fartygen. Allt för att kunna fortsätta skeppa ut den ryska oljan och hålla penningkranarna öppna.
Alla fartyg i skuggflottan finns inte på sanktionslistan. Men EU lägger ständigt till nya fartyg. Just nu finns 444 fartyg på listan.
Fartygen kan orsaka miljökatastrof i miljardklass
När ett fartyg blir tillagt på EU:s lista över sanktioner minskar dess effektivitet i att transportera oljan. Det här säger, Isaac Levi från CREA (Centre for Research on Energy and Clean Air), en oberoende organisation som studerar bland annat effekter av EU:s sanktionssystem mot den ryska energisektorn.
– Ju fler fartyg ur skuggflottan som beläggs med sanktioner, desto mindre olja lyckas Ryssland exportera.
Levi säger ändå att Ryssland hela tiden utökar sin flotta av fartyg, och genom att sälja, köpa och registrera om fartygen försöker man dölja vad man håller på med.
När vi berättar för Isaac Levi att vi registrerat 30 sanktionsbelagda fartyg på Finska viken under en vecka så låter reaktionen inte vänta på sig.
– Wow, det låter som jäkligt många.
Enligt Levi utsätter fartygen området för stora miljörisker. Speciellt med tanke på att många av fartygen har oklara försäkringar.
Ett stort oljespill från ett av dessa fartyg skulle vara katastrofalt för vår närmiljö. Dessutom skulle det kosta uppemot en miljard euro att städa upp en sådan oljekatastrof.
Enligt Levi är det här en nota som det utsatta landet måste betala om fartygets försäkring inte är i ordning.
Tre fartyg från högriskländer
Risken för miljökatastrof förhöjs ytterligare av att tre av fartygen som under veckan finns i Finska viken är flaggade i vad som klassas som länder med hög risk.
De svartlistade länderna vars fartyg vi registrerade är Komorerna och Vanuatu.
Nästan en femtedel av de granskade fartygen flaggade i Komorerna har så allvarliga brister att de inte klarar en hamnstatskontroll. För Vanuatu är det runt en sjundedel.
Svartlistningen görs av organisationen Paris Mou och är en sammanställning av hur olika flaggstater klarat sig i hamnstatskontroller i de europeiska hamnarna. Flaggstaterna finns på en vit, grå eller svart lista, beroende på hur bra deras fartyg klarar kontrollerna.
En hamnstatskontroll är en besiktning som myndigheterna kan göra på fartyg som anländer till landet.
I Finland är det Traficom som ansvarar för hamnstatskontrollerna.
Aleksi Uttala, avdelningschef på Traficom, säger att alla flaggstater inte finns med på listorna, eftersom många av fartygen helt enkelt inte stannar i europeiska hamnar längre. De sanktionsbelagda fartygen får inte stanna, och resten vill inte göra det.
Vid hamnstatskontrollen kan man också granska besättningens kunskaper och behörighet, men nu då fartygen åker rakt förbi finns det en större osäkerhet kring besättningen på de här fartygen.
”EU måste vara tuffare”
Isaac Levi från CREA säger att EU nu måste kavla upp ärmarna och bli ännu tuffare.
Han säger att det är tydligt att Ryssland finansierar sin militär genom att sälja olja och gas som transporteras med gamla och farliga fartyg. Kriget i Ukraina är inne på sitt fjärde år och Levi menar att vi måste göra mer för att få slut på det.
– Dessutom är riskerna för en miljökatastrof överhängande, så EU måste nu vara modig och ta kontrollen över de här fartygen.