Den franska juvelstölden väcker frågor också här i Finland om hur säkra våra museers egendom är från potentiella inbrottstjuvar.
På Didrichsens konstmuseum i Helsingfors säger man att frågan alltid är aktuell, och museidirektör Anna-Maria Wiljanen berättar att man kontinuerligt jobbar med att både personalen och säkerhetssystemen ska kunna förebygga inbrott.
Vad det innebär i praktiken berättar hon ändå inte.
– Vi har gjort en riskanalys som vi uppdaterar med regelbundna mellanrum, och vi agerar utifrån den. Om vi hittar något som vi behöver förstärka, så gör vi det. Desto mer kan jag inte avslöja, säger Wiljanen.
Hur stor är risken att det ska ske inbrott på finländska museer?
– Jag skulle säga att risken är liten, men jag kan bara tala för vår egen del. Jag tror nog ändå att alla museer är väldigt välförberedda. Alla vet att man måste ta hand om säkerheten, både vad gäller utställningar, samlingar men också museibesökare. Vi ska aldrig vara nöjda, utan vi måste alltid vara ett steg före brottslingar som planerar något sådant här.
Wiljanen får medhåll av Tiina Mertanen, direktör för museitjänsterna vid Finlands Nationalmuseum.
– Säkerhetsfrågor är helt vardagliga saker för proffsigt skötta museer. De har säkerhetsplaner som de följer och uppdaterar när det behövs, säger Mertanen.
Svårt att dra finländska paralleller
Förutom dess ekonomiska värde, är de stulna franska kronjuvelerna också en del av det franska kulturarvet, något som fick Frankrikes inrikesminister Laurent Nuñez att kalla rånet för ett angrepp mot Frankrikes historia och kulturarv.
I Finland har vi varken haft en egen monark eller några kronjuveler för en sådan, och därför är det ändå inte helt lätt att hitta på ett hypotetiskt museirån som kunde jämföras med helgens inbrott i Paris.
– Det kunde vara vad som helst, men främst kunde det vara våra betydelsefulla konstnärer, och speciellt sådana vars verk är kända utomlands. De kunde vara möjliga mål, säger Anna-Maria Wiljanen.
Finns det några specifika konstnärer som du tycker hör till den här kategorin?
– Nej, jag vill inte ge några tips åt någon, svarar Wiljanen.
I nuläget vet man inte vad juveltjuvarna kommer att göra med de stulna juvelerna från Louvren, men i den stora bilden är de en förhållandevis liten del av hela den svarta handeln av kulturföremål.
– Globalt sett bedömer man att värdet på den olagliga handeln med kulturföremål ligger på mellan sex och åtta miljarder dollar, säger Mertanen.