Utbildningen i Vasa behöver 2,5 miljoner euro till för att klara hösten: ”Det här är ett extremt år”

Lagändringar, höjda hyror och extra löneutgifter leder till att den grundläggande utbildningen i Vasa spräcker budgeten redan under årets tredje kvartal.

Två elever sitter vid en bord och gör läxor.
På grund av nya lagstadgade uppgifter räcker den budget som tilldelats den grundläggande utbildningen i Vasa inte till. Arkivbild. Bild: Antro Valo / Yle

När nämnden för fostran och undervisning i Vasa möts på onsdag kväll är det dystra siffror som ligger på bordet. Enligt prognosen för det tredje kvartalet behöver den finskspråkiga grundläggande utbildningen cirka 1,5 miljoner euro till och den svenskspråkiga omkring 950 000 euro.

Det är ett återkommande problem på hösten att budgeten för utbildningen inte håller. Men i år är det värre än vanligt uppger Marianne West som är skoldirektör för svenskspråkig grundläggande utbildning vid Vasa stad.

– Det här är ett extremt år, precis på samma sätt som på finska sidan. Det handlar om stora pengar som vi behandlar i nämnden och så får vi se hur det går vidare till styrelsen och fullmäktige, säger Marianne West.

Skoldirektör Marianne West.
Marianne West hoppas att de får behålla de resurser de får nu i tilläggsanslagen i budgeten för nästa år. Arkivbild. Bild: Yle/Johanna Ventus

Det som gör att det behövs mer pengar den här hösten än tidigare år är bland annat lagändringar som trädde i kraft den första augusti. Det har kommit nya kostnader för den konsultativa sjukhusundervisningen och den öppna sjukhusundervisningen. Därtill har man enligt lagen övergått från det som kallats trestegsstöd till två olika stödformer som är gruppspecifikt stöd och elevspecifikt stöd.

Visste ni om allt det här när budgeten godkändes för ett år sedan?

– Inte i det skedet. Vi har nämnt det när vi haft nämndmöten att vi kommer att söka om tilläggsanslag. Nu har vi fått en kostnadskalkyl på vad det innebär, säger West.

Just nu håller man på och tar fram en ny budget. Inom kort kommer stadsdirektör Tomas Häyry att presentera sitt budgetförslag. Marianne Wests förhoppning är att de ska kunna behålla sina resurser.

– Det mesta vi gör inom grundläggande utbildning är lagstadgat. Vi har egentligen inget annat än morgon- och eftermiddagsverksamheten som inte är lagstadgat. Det var på förslag för något år sedan att den skulle sparas bort, men det går inte att göra det i praktiken.

Ingen överraskning för ledande politiker

Varken stadsfullmäktiges ordförande Frans Villanen (SFP) eller stadsstyrelsens ordförande Jasmin Granholm (SDP) ser tilläggsanslagen på knappt 2,5 miljoner euro som något särskilt överraskande. Inte när det handlar om lagändringar som man inte var medveten om när budgeten gjordes.

– Nu minns jag inte på rak arm. Men jag har för mig att lagen inte var riktigt färdig och att man inte kunde förbereda sig för den biten, säger Frans Villanen.

Under den föregående mandatperioden, som tog slut i somras, ledde Jasmin Granholm nämnden för fostran och undervisning. Numera är hon stadsstyrelsens ordförande men fortfarande väl insatt i den aktuella nämndens problematik.

– Det är inte en ny situation för mig. När jag var nämndens ordförande visste vi inte hur lagförändringarna skulle se ut. Redan då förstod jag att vi skulle behöva tilläggsanslag, säger Jasmin Granholm.

Kvnna i ljusbeige kavaj står med gata i bakgrunden.
Jasmin Granholm är inte förvånad över att nämnden för fostran och undervisning saknar så mycket pengar som 2,5 miljoner euro för att få det att gå ihop. Arkivbild. Bild: Malin Hulkki / Yle

Enligt Granholm ska stadsstyrelsen nästa måndag behandla Häyrys budgetförslag. Men när intervjun ägde rum under tisdagseftermiddagen hade hon ännu inte sett förslaget och kunde därför inte säga något om hur budgeten kan tänkas se ut nästa år.

– Så där allmänt kan jag säga att vi behöver kontinuerligt väga behov mot varandra. Då vi börjar arbeta med nästa års budget behöver vi se över finansieringen för småbarnspedagogik, grundläggande utbildning och andra stadiet så att vi inte hamnar i samma situation varje år, säger Granholm.

Ung man tittar in i kameran.
Frans Villanen påpekar att det är viktigt att budgetera på ett ansvarsfullt sätt, men en budget är en plan och det kan komma ändringar längs vägen. Arkivbild. Bild: Markus Bergfors / Yle

Frans Villanen, hur tänker du nu när ni snart ska klubba nästa års budget så att det inte saknas stora summor pengar igen om ett år?

– Vi ska naturligtvis budgetera ansvarsfullt. När det handlar om skattepengar tänker jag själv att man gör en budget som man ska försöka följa och sedan om något oväntat händer så ber man om mer pengar. Hellre det än att man direkt ger extra pengar till olika instanser, som sen kanske inte behövs, det är inte en ansvarsfull fördelning av skattepengar, säger Villanen.

Så stadens budget är inte så strikt, att den går att ändra på?

– När det handlar om budgeter i Vasas storlek så händer det mellan varven att det kommer ändringar trots att man försökt budgetera realistiskt. Men man ska naturligtvis försöka följa den givna summan, oavsett om man jobbar offentligt eller privat.

Inför budgetarbetet 2026 säger Villanen att det ser helt okej ut om man bara lyckas hålla sig till det sparprogram som gjorts upp tidigare.