En av fem västnylänningar ska i slutet av 2026 ha en egenläkare. Akutmottagningen i Lojo ska vara öppen till klockan 20 sju dagar i veckan, precis som i Kyrkslätt. Skolpsykologerna och räddningspersonalen ska öka.
Det är några av förslagen på de satsningar som skulle kunna göras eftersom ekonomin nu ser bättre ut än när Västra Nylands välfärdsområde 2023 tog över ansvaret för social- och hälsovården och räddningstjänsterna i Esbo och nio andra västnyländska kommuner från Hangö till Högfors.
Västra Nylands väldfärdsområde har lyckats vända sitt ärvda minus till ett plus. I fjol var det ännu ett litet minus under strecket, i år och kommande år väntas ett plus som räcker till för att täcka de gamla förlusterna.
– Den mest kritiska övergångsperioden är nu över, säger Sanna Svahn.
Efter anpassningarna kan vi nu också förbättra servicen
Välfärdsområdesdirektör Sanna Svahn
Det var en märkbart nöjd välfärdsområdesdirektör som på onsdagen presenterade sitt förslag för de kommande åren. Redan i fjol var Luvn, från den finska förkortningen av Länsi-Uudenmaan hyvinvointialue, duktigast i Finland på att spara.
– Det är härligt att få presentera det här budgetförslaget. Efter anpassningarna kan vi nu också förbättra servicen, säger Svahn.
Och det är inga små siffror Sanna Svahn talar om: Välfärdsområdet är tredje störst i Finland. Området har en halv miljon invånare och siffran växer varje år med ungefär 10 000. Budgeten för nästa år går loss på cirka två miljarder euro.
– Vårt välfärdsområde använder cirka 3 600 euro per invånare per år. Det är inte mycket då vissa välfärdsområden har så mycket som 6 000, påminner Svahn.
Staten belönade välfärdsområdet
En orsak till att välfärdsområdet nu i alla fall tillfälligt kan satsa mer är att statsmakten belönade områdets spariver med extra pengar, så kallad efterhandsjustering av finansieringen.
Det är den omdebatterade finansieringsmodellen som avgör hur mycket pengar ett välfärdsområde får av staten för att kunna ordna den service som invånarna enligt lag har rätt att få. Alla områden har sina utmaningar och i en del områden är invånarna sjukare än i andra. Nylands och Västra Nylands välfärdsområde har sina egna specialdrag.
– Hos oss ökar faktiskt de 75 år fyllda snabbare än på annat håll i landet, konstaterar Svahn.
År 2030 har en av fyra i Västnyland något annat modersmål än finska eller svenska. Det ställer stora krav på servicen.
Här satsar man
Västra Nylands välfärdsområde vill enligt sin nya strategi satsa bland annat på:
- Egenläkare 100 000 västnylänningar eller en av fem invånare ska ha egen läkare/skötare i slutet av 2026. Det här innebär en satsning på 70 årsverken. Det här beräknas kosta 10,5 miljoner euro.
- Trygghet för dem som bor hemma De som bor hemma ska få flexiblare tjänster med tekniska lösningar. Pris cirka 2,2 miljoner euro.
- Barn och unga behöver mer Barn och unga behöver nya typer av stöd. Konceptet för studerandevården ses över. Förebyggande stöd prioriteras. Välfärdsområdet anställer 10–20 nya skolpsykologer och -hälsovårdare. Pris cirka en miljon euro.
- Hitta rätt lätt Välfärdsområdet har fått mycket respons om hur klienter bollas från det ena stället till det andra. Nu ska kontaktprocesserna bli smidigare. Pris cirka två miljoner euro.
- Mer Lunna Den digitala tjänsten Lunna utvecklas med hjälp av artificiell intelligens och automatisering. Lunnas öppettider ökar från vardagar 8–16 till 8–20 alla dagar i veckan. Pris 8,5 miljoner euro.
- Beredskap i krislägen Också inom vården är det viktigt med beredskap av olika slag när säkerhetsläget varierar.
I västligaste Nyland ska akutmottagningen i Lojo öka sina öppettider enligt modell från Kyrkslätt och Raseborg. Öppettiderna ökar till klockan 20 alla dagar i veckan före sommaren 2026. Hittills har akutmottagningen varit öppen mellan klockan 8 och 16 på vardagar.
I Lojo öppnar också en avdelning för palliativ avdelningsvård.
Inom munhälsovården tas en ny servicesedel i bruk. Dessutom ökar kapaciteten på tandkliniken i Ängskulla i Esbo.
Närståendevården får också mer pengar. Kunderna ökar men ersättningarna ska också höjas, heter det i Sanna Svahns budgetförslag. Närståendevårdarna ska få delta i hälsogranskningar.
Välfärdsområdet vill också satsa på räddningsväsendet. I Sanna Svahns budgetförslag ingår rekrytering av 20 nya räddningspersoner. Brandstationsbygget i Otnäs i Esbo och bygget av övningplanen i Karis börjar.
Sparandet är inte över
Trots flera satsningar kommer välfärdsområdet också fortsätta spara.
En av de största sparåtgärderna är det nya patientdatasystemet som ska ersätta alla nuvarande system. Hittills har välfärdsområdet använt tiotals olika patientdatatjänster. Patientdatasystemet Lifecare ska fixa allt och det beräknas spara 6–7 miljoner euro.
Välfärdsområdet fortsätter skära ner i köptjänster och hyrpersonal.
Dessutom hoppas man ersätta tyngre vård och dygnetrunt-vård med lättare vårdformer.
Nu börjar manglingen
Sanna Svahn är nöjd med allt hennes välfärdsområde har lyckats med hittills. Men hennes förslag till nästa års budget och till ekonomiplan för åren 2027–2028 är ännu inte klappad och klar.
Styrelsen för välfärdsområdet får förslaget på sitt bord på måndag (27.10). Sedan börjar manglingen som sker i det viktiga organet som kallas fullmäktiges förhandlingskommitté. Förhandlingarna väntas pågå under hela november.
Fullmäktige slår sedan fast budgeten och ekonomiplanen på sitt möte i december.