I Nepal tvingade en ungdomsrevolution premiärministern att avgå. I Madagaskar var det presidenten som flydde landet.
Också Marocko, Peru, Filippinerna, Indonesien, Kenya och Nigeria har skakats eller skakas som bäst av stora proteströrelser.
Orsakerna till missnöjet varierar från land till land. Men protesterna har flera saker gemensamt: De organiseras genom sociala medier, de som deltar är unga och de organiseras utanför traditionella politiska strukturer.
I Madagaskar organiserade sig ungdomsdemonstranterna på Facebook, i Kenya på Tiktok, och Nepals nya premiärminister Sushila Karki valdes via Discord, en digital meddelandeplattform som vanligtvis används för att kommunicera då man spelar datorspel.
Sociala medier sprider värderingar
Under de stora protesterna mot en impopulär statsbudget i Kenya 2024 använde unga aktivister sociala medier och AI för att mobilisera sig.
Med hjälp av Tiktok och AI-verktyg som Chat GPT analyserade och öppnade de upp lagtexten i statsbudgeten och kunde också fostra mobilisering över traditionella etniska och politiska gränser.
Martins Kwazema, historiker vid Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala, har forskat i hur Gen Z-protesterna i Kenya organiserades.
Han säger att det vi nu ser över hela världen är en generation som vuxit upp och anammat gemensamma, gränsöverskridande värderingar genom just sociala medier.
– De har en stark känsla för socialt medvetande, miljömedvetenhet, transparent styrning och inkludering av olika samhällsgrupper.
Samtidigt har de vuxit upp i samhällen där de här värderingarna inte ges uttryck eller värdesätts, och vill därför som en motreaktion nu hitta nya sätt att organisera sig politiskt, utanför traditionella partier och identiteter.
Kwazema kallar fenomenet för ledarlöshet.
– Den här såg vi första gången 2020 i Nigeria när protester organiserades genom Instagram och Facebook. Det här var första gången i Afrika söder om Sahara vi såg algoritmer spela roll i politisk organisering.
Kwazema påpekar ändå att det inte handlar om att Gen Z-rörelserna skulle sakna ledare.
Han säger att proteströrelserna i stället har kunnat skapa nya decentraliserade organiska sätt att mobilisera sig och få ut folk på gatorna, drivna av en vilja att lära varandra och fostra samhällsengagemang snarare än att vänta på att en ledare kallar ut dem för att protestera.
– Det är den här kraften de har tagit med sig in på den demokratiska arenan.
Piratflaggan förenar
Trots stora geografiska avstånd och lokala skillnader har rörelserna en symbol gemensamt: en sjörövarflagga där den traditionella dödskallen pryds av en stråhatt.
Flaggan, som ursprungligen kommer från den japanska manga- och animeserien One Piece, är enligt Martins Kwazema ett exempel på hur de olika rörelserna inspireras av varandra.
– För mig var det ett slags bevis för att det finns någon slags kommunikation mellan de här rörelserna, och likadan metodik, säger Kwazema och fortsätter:
– I framtiden, när fler sociala medieverktyg dyker upp, kommer den här generationen, som verkligen är teknologiskt skicklig, att kunna använda dem för att organisera sig online. Det föder sedan de här ledarlösa formerna av massmobilisering på gatorna.
Teknologins avigsidor
Samtidigt som sociala medier ger nya möjligheter för organisering, är riskerna de för med sig också stora.
Allt mer politisk informationspåverkan sker genom fejknyheter och botnätverk, samtidigt som ny AI-teknologi gör det möjligt att skapa fejkat bild- och videomaterial med bara ett par klick.
Enligt Kwazema, som nyligen återvänt från en resa till Kenya där han intervjuat Gen Z-aktivister, är det här något de nog är medvetna om:
– En del av dem har nog fallit offer för olika sorters desinformation, men många är verkligt skickliga på att kontrollera fakta. De förstår att desinformation kan skada deras trovärdighet och legitimitet.