Många av oss lever i full fart med arbete, fritidssysselsättningar, resor, familj och kanske ett hus som ska fungera så underhållsfritt som möjligt.
Sanne Wikström i Karis tröttnade på ständig vedhantering och för femton år sedan bytte hon vedpannan mot bergvärme och har inte ångrat sig en dag sedan dess.
Byte från ved till bergvärme tog en vecka
Wikström bor i ett nittiotalshus ute på landsbygden. Ett hus på 160 kvadratmeter i två våningar, där tre vuxna och ett barn bor tillsammans. När huset byggdes 1993 var vedeldning ett självklart val: hon äger skog, så därför tyckte hon att det var en bra idé.
Det finns ju alltid ved i skogen, men arbetet med veden blev snart ett tidskrävande projekt vid sidan om jobbet.
– En stor del av fritiden gick till arbete med veden, minns hon.
Under kalla vintrar blev eldningen ett dagligt måste. Blev det riktigt kallt var det fråga om att i stort sett elda alla timmar man var vaken. Att hålla i gång pannan blev slitsamt.
Wikström konstaterade att det inte fungerade när döttrarna kom upp i tonåren. De var inte särskilt intresserade av att elda i pannan när mamma jobbade. Många gånger behövde hon elda sent på kvällen när hon kom hem från jobbet och sedan elda på morgonen igen.
Det var dags för en bekvämare lösning.
Hon hade en tanke på att installera solpaneler, men de var inte lika utvecklade då som i dag. Valet föll på bergvärme.
Huset hade redan vattenburen golvvärme, vilket gjorde bytet smidigt. Installationen gick snabbt: en brunn borrades utanför huset och det nya systemet kopplades in i det redan befintliga systemet med golvvärme. Det hela tog ungefär en vecka.
Från vedslit till värmeknapp
Sanne Wikströms vardag förändrades radikalt efter bytet. Ingen vedcirkus längre, i stället ett system som mer eller mindre skötte sig själv nere i källaren. Hon säger att det är ett av de bästa beslut hon gjort, för det har fungerat så bra.
– Jag bara trycker på knappen och det blir varmt i huset och ingenting går fel. Inga problem med någon panna eller något tryck eller någonting annat. Det bara fungerar, säger hon.
För den som minns doften av ved och känslan av att pyssla i pannrummet kan frågan dyka upp: saknar du inte det?
Hon skrattar:
– Nej verkligen inte, inte det minsta.
Vill hon elda och höra sprakande av eld och känna lite röklukt har hon en kamin i vardagsrummet och en vedeldad bastuugn.
Snabba väderomslag påverkar bara lite
Själva uppvärmningen i huset sker via vattenburen golvvärme där slangarna är ingjutna i betongplattan. Det gör att hela golvet fungerar som ett slags värmemagasin. När värmen först lagrats i betongen håller sig golven skönt varma länge, även om temperaturen utomhus skulle förändras snabbt.
Bergvärmen reagerar inte alltid blixtsnabbt på snabba temperaturskiften utomhus. I synnerhet på hösten, om temperaturen går ner från tio grader till omkring noll, tycker Sanne Wikström att det känns lite ruggigt inomhus och tänder gärna en brasa i kaminen.
Trots det upplever hon att temperaturen inne ändå håller sig stabil.
– Om jag ställer systemet på nitton grader, hålls temperaturen inomhus vid nitton grader.
Många vill ha ett reservsystem för värme i sitt hus ifall det blir längre elavbrott. Wikström berättar att när området för något år sedan drabbades av ett fem dygn långt elavbrott märktes det knappt inomhus. Det var tack vare det värmemagasin som betongplattan utgjorde. Golvens lagrade värme höll husets temperatur behaglig utan aktiv uppvärmning under avbrottet.
Installatören har behövt komma bara en gång under femton år
Ekonomin spelar ofta en avgörande roll vid teknikval i huset. För femton år sedan kostade bergvärmen (med installation och utrustning) cirka 12–14 000 euro att installera. Den totala elförbrukningen för huset ligger i dag på ungefär 10 000 kilowattimmar per år, varav 7 000–8 000 går till bergvärmen.
– Det är klart att det går betydligt mera el nu. Men fortfarande är det ändå betydligt lägre än om man skulle ha uppvärmning med direkt el, konstaterar Sanne Wikström.
En av de stora vinsterna för henne är bekvämligheten och pålitligheten. Under femton år har Wikström behövt kontakta installatören bara en gång, för att fylla på vätska i systemet.
Det enda regelbundna underhållet är att hålla koll på vätskenivån, i övrigt sköter systemet sig självt.
”Välj det som känns bäst för dig”
Utvecklingen har gått framåt sedan Sanne Wikström valde bergvärme. I dag skulle hon kanske överväga solpaneler som alternativ eller komplement.
Till andra som står inför samma val ger hon rådet att verkligen jämföra alternativen och inte bara lyssna på försäljaren.
– Alla försäljare har alltid den bästa produkten. Därför ska man vara tillräckligt kritisk och orka ta reda på och jämföra olika saker. Man ska välja det som passar de egna behoven.
Att byta uppvärmningssystem är ett stort steg, men det behöver inte vara komplicerat. Sanne Wikströms erfarenheter visar att det går att förenkla både vardagen och underhållet av huset med rätt investering.
