I Slaget i onsdags diskuterades de små kommunernas framtid. I debatten deltog Kommunförbundets direktör för den svenska verksamheten Ulf Stenman, Kaskös stadsstyrelseordförande Jan-Anders Lundenius (SFP), och Korsnäs kommundirektör Christina Båssar.
Kaskö utreder sammanslagning
I Kaskö har två fullmäktigemotioner lämnats in. SFP vill utreda en sammanslagning med Närpes och Samlingspartiet säger att man i så fall också ska utreda med Kristinestad.
Åsikterna skiljer sig givetvis vad gäller om Kaskö kan bevara sin självständighet eller inte. Förra gången det begav sig, år 2019, gick det så långt som till omröstning. Då avgjorde fullmäktigeordförandes röst i favör för en fortsatt självständig stad.
Styrelseordförande Jan-Anders Lundenius är en av dem som anser att en sammanslagning är nödvändig.
– På grund av vår ekonomi, som är rysligt dålig.
I Korsnäs har man inte samma situation. Det säger kommundirektör Christina Båssar.
– Vi har haft våra toppar när pälsnäringen och exporten gick som bäst. Sen har vi också haft sämre år. Det har lärt kommunen att reservera pengar för kommande projekt under de goda åren, och så har man varit försiktig med att ta sig an nya stora investeringar.
Ulf Stenman, direktör för svenska verksamheten på Kommunförbundet, säger att eventuella beslut om kommunsammanslagningar fattas av kommunernas fullmäktige.
Men han understryker att det måste vara ett av verktygen i backen, när kommunerna försöker lösa de problem som en minskande befolkning och tilltagande urbanisering medför.
Vill inte ta tjuren vid hornen
Samtidigt löser inte en större kommun automatiskt det problem som en låg nativitet skapar.
– Vi har sedan 90-talet varit medvetna om utmaningen med demografin. Men vi har en tendens att undvika att ta tjuren vid hornen och försöka lösa det, säger Stenman.
Enligt honom är det här ändå bara en del av problematiken.
– Ser man på den ekonomiska utvecklingen har Finland inte råd med sina nuvarande tjänster och strukturer.
Stenman säger att kommunerna måste se över servicestrukturen. En del av lösningen kan vara samarbeten över kommungränserna, eller sammanslagningar. Hur som helst måste diskussionen föras nu.
Men finns det faktiskt någon möjlighet att minska på servicen? Vinkar man i så fall hejdå till välfärdssamhället?
– Problemet för små kommuner är inte serviceproduktionen i sig. I Korsnäs har vi redan skolsamarbete, till exempel. Jag tycker att vi idag har för mycket statlig inblandning i hur kommunerna sköter sin service. Inte bara vad vi ska göra, utan hur vi ska göra det, säger Christina Båssar.
Invandring kan hjälpa, men...
Ulf Stenman är skeptisk till att invandringen skulle kunna lösa problemen, även om vissa tvåspråkiga kommuner lyckats rätt väl med integrationen.
– Jag vill inte vara negativ. Men jag har svårt att sätta tilltro till att vi plötsligt skulle få en stark invandring och klara av integrationen på ett smidigt sätt.
Närpes är förstås ett exempel med en betydande andel arbetskraftsinvandring. Och i Korsnäs har man idag 13 procent med annat modersmål än svenska eller finska.
Det som kan åtminstone kan innebära arbetskraftsinvandring är företagsetableringar. Och på en liten ort kan en enda företagsetablering vara ack så viktig.
I Kaskö fick man i fjol våras en ordentlig käftsmäll när Metsä Board meddelade att det inte blir någon ny fabrik.
Skulle den ha kunnat vara en räddning?
– Det skulle den. Vi funderade redan på nya bostadsområden, men som tur var satte vi inte igång med något. En liten ort som Kaskö är rysligt beroende av industrin, säger Jan-Anders Lundenius.
Sysselsättningen är det väsentliga, påpekar Ulf Stenman.
– Vi har ett gott sysselsättningsläge i de tvåspråkiga kommunerna. Det är snarare frågan om arbetskraftsbrist, och därför skulle ju invandringen vara väldigt viktig.
Finland delas upp
Stenman säger att Finland håller på att delas upp i väst och öst. Det går lite bättre i väst, helt enkelt.
– Men det gör att det kan vara svårt för mig att få gehör när jag lyfter de här frågorna, eftersom det går ganska bra i de tvåspråkiga kommunerna. Men utmaningarna finns också där. Hela västvärlden krymper. Då kan en liten kommun inte skriva in i sin strategi att man ska växa. Ja, för att man tänker ta av grannen.
– Det är bra om vi kan locka invandrande arbetskraft. Men det är näringslivet som lockar merparten, inte kommunen, säger Stenman.
Christina Båssar tar fasta på näringslivets betydelse och säger att det viktiga inte är att det finns en fabrik i en specifik kommun, utan att det går bra i regionen.
– Går det bra så spiller det över också till de mindre orterna.
Ulf Stenman har ett förflutet som styrelseordförande i Larsmo. Och det är ett specialfall, där väntas invånarantalet faktiskt öka.
Finns det andra specialfall ute i landet?
– Det finns andra. I Svenskfinland finns flera kommuner som haft en positiv tillväxt, som jag påpekade tidigare med väst och öst. Den västra delen av landet har en lite långsammare nedåtgående trend än resten av landet.
Större är inte automatiskt bättre
Christina Båssar vill slå ett slag för de små kommunerna, och pekar på de problem som en större organisation kan föra med sig.
– Borde vi inte nu först utvärdera vad SOTE-reformen har gett för besparingar och medvärde? Jag tycker att den borde fungera som ett stort avskräckande exempel.
– Jag är på samma linje. Det borde utvärderas om det här var en bra eller en dålig sak, säger Jan-Anders Lundenius.
Kommunsammanslagningar är känsliga saker
Nativitet, ekonomi och invandring. Men ytterligare en viktig aspekt är människorna som i slutändan ska fatta ett beslut om man ska gå in för en kommunsammanslagning eller inte.
Jan-Anders Lundenius var inblandad i politiken i Kaskö när man röstade om saken år 2019, även om han inte satt med i fullmäktige.
– Det var känsliga saker. Man tänkte inte ekonomiskt, utan man tänkte känslomässigt.
Var det så att man gick över till andra sidan gatan när man möttes på stan?
– Tyvärr var det många gånger på det sättet. Och många fick mindre trevliga telefonsamtal. Jag hoppas på en bättre diskussion den här gången.
