BRYSSEL Beslutet om att använda frysta ryska tillgångar för att bygga upp Ukraina får vänta. Trots höga förväntningar och intensiva förhandlingar lyckades EU-ledarna vid sitt möte i Bryssel på torsdagen inte enas om att låta den ryska centralbankens frysta tillgångar gå till Ukraina.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen försäkrar ändå att man fortfarande jobbar för att lösgöra den ryska centralbankens tillgångar till förmån för Ukraina.
– Vi är överens om vad som behövs: ett lån för återuppbyggnad. Nu gäller det att ta fram hur det ska genomföras på ett framkomligt sätt, sa von der Leyen vid en presskonferens efter mötet.
Det är framför allt Belgien som oroar sig för konsekvenserna om det belgiska finansinstitutet Euroclear tvingas frigöra den ryska centralbankens tillgångar.
Belgien kräver därför bindande garantier från övriga medlemsländer för att täcka eventuella juridiska och ekonomiska risker. Enligt kommissionen är de juridiska frågetecknen ändå ingen anledning att överge planerna på att använda tillgångarna.
Von der Leyen betonar att utgångspunkten fortfarande är att i första hand använda den ryska centralbankens tillgångar för ett återuppbyggnadslån till Ukraina.
Belgiens De Wever varnar för rysk vrede
Belgiens premiärminister Bart De Wever varnade efter toppmötet för risken att Ryssland i framtiden kan kräva tillbaka centralbankens tillgångar eller ta EU till domstol.
– Jag tror inte att Ryssland kommer att ta det här med en klackspark. Från Moskva har vi fått höra att om vi rör pengarna kommer vi att få känna av konsekvenserna i en evighet, vilket är länge, sa De Wever.
Han ser flera möjliga former av ryska motåtgärder, som beslagtagande av västliga tillgångar i ryska banker, konfiskering av västerländska bolag och domstolsbeslut i Ryssland som även kan få genomslag i andra länder som är vänligt inställda till Moskva.
– Det är riskabelt. Jag tror att det vore klokt att analysera konsekvenserna noggrant innan vi fattar beslut, så att alla medlemsländer verkligen vet vad som står på spel, säger den belgiska premiärministern.
De Wever oroar sig för att Belgien kan bli ansvarigt för att ersätta det planerade återuppbyggnadslånet på omkring 140 miljarder euro om Ryssland inleder en rättslig process mot EU, eller om sanktionerna mot Ryssland upphävs vid ett eventuellt fredsavtal.
– Jag kan tänka mig att alla som verkligen står bakom det här beslutet är redo, villiga och kapabla att skriva under en garanti, så att jag kan sova gott om natten och veta att pengarna finns där om något går fel.
Orpo: Finska företag lider också
Utöver garantier från de övriga EU-länderna vill Belgien att tillgångar som frysts i andra EU-länder används som stöd för Ukraina.
Belgien vill också att de övriga medlemsländerna kompenserar eventuella förluster om Ryssland går in för att beslagta belgiska företags egendom i Ryssland.
Statsminister Petteri Orpo (Saml) betonar att den juridiska grunden för utnyttjandet av de ryska tillgångarna måste vara hållbar.
Samtidigt innebär de restriktiva åtgärderna risker för samtliga medlemsländer, vilket man också märkt av i Finland.
– Finska företag har tillgångar värda miljarder kvar i Ryssland som ett resultat av att vi stött Ukraina, är EU-medlemmar och anslutit oss till Nato.
Orpo räknar med att kommissionen inom en nära framtid lägger fram ett förslag om hur Ukraina ska stödjas under de kommande åren.
Han hoppas på ett politiskt beslut från EU-ledarna om att använda de frysta ryska tillgångarna vid det följande toppmötet i december.