Ukrainas ekonomi klarar sig inte utan utländskt stöd och finansiering.
Bara i år får landet runt 40 miljarder dollar av sina allierade för att klara av att betala försvarsutgifter, löner för statsanställda och pensioner.
Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av landet har de årliga kostnaderna för kriget vuxit till en tredjedel av Ukrainas bnp.
Och de fortsätter växa. Enligt The Economist kostar kriget i dag 172 miljoner dollar om dagen, 32 miljoner mer än förra årets genomsnitt.
I september lade premiärminister Julia Svyrydenko fram ett budgetförslag för 2026 enligt vilket man behöver 50 miljarder dollar i utländsk finansiering för att klara årets utgifter.
Enligt Ukrainas finansministerium kommer man sammanlagt att behöva 130–150 miljoner dollar från utlandet under åren 2026–2029.
Budgetstödet har minskat och bytt form
Sedan krigets början har Ukraina fått 50 miljarder dollar i direkt budgetstöd av USA. Också EU och unionens medlemsländer har stött Ukraina med runt 100 miljarder dollar i budgetstöd.
De här siffrorna inkluderar inte militärt stöd.
Sedan 2024 har ändå en allt större del av EU:s budgetstöd getts som lån snarare än direkta bidrag, och redan i år använder Ukraina 12 procent av sin statsbudget på räntor och amorteringar, den enskilt största utgiftskategorin efter försvaret.
Under Donald Trumps ledning har USA inte heller beviljat något nytt stöd, varken finansiellt eller militärt, trots att man fortsatt dela ut sådant stöd som godkändes under Joe Bidens tid på presidentposten.
I stället har resten av Nato erbjudits en möjlighet att köpa vapen av USA för vidaretransport till Ukraina.
Kiel-institutet, en tysk tankesmedja som följer det stöd som ges till Ukraina, rapporterade ändå tidigare i oktober att det militära stödet till Ukraina minskat med 43 procent i juli–augusti jämfört med årets första halva trots den nya Natomekanismen.
Enbart de europeiska ländernas militära stöd minskade med hela 57 procent.
EU verkar också nu ha allt svårare att enas om tillräckligt finansiellt stöd till Ukraina i framtiden.
Trots löften och signaler om att EU-länderna efter flera års diskussion den här veckan skulle ha enats om ett sätt att lösgöra 140 miljarder euro i frysta ryska statliga tillgångar för Ukrainas bruk, sköts beslutet nu upp åtminstone till december efter motstånd från Belgiens premiärminister Bart De Wever.
Också de pengarna skulle frigöras i form av lån, dock räntefria sådana, som Ukraina skulle behöva betala tillbaka först i en situation där kriget är slut och landet får krigsskadestånd av Ryssland.
Klarar sig fram till nästa vår
– Med sina nuvarande pengar klarar sig Ukraina kanske till slutet av mars eller april nästa år, säger Sinikka Parviainen, senior ekonom vid Finlands Bank, till Yle Uutiset.
Parvianen säger att en situation där Ukrainas allierade inte kommer överens om nytt stöd kan leda till att Ukraina får svårt att betala ut löner till offentligt anställda och soldater.
Då blir det i sin tur också svårare att rekrytera nya soldater.
Landet förhandlar som bäst om ett lånepaket med den internationella valutafonden IMF, men ensamt kan det inte täcka upp hålet i budgeten.
Det lämnar Ukraina i en prekär situation om EU inte kommer överens om fortsatt stöd i december.