När något blir sämre, vet alla om det. När något blir bättre, vet få om det. Det är något vi behöver ändra på.
Det budskapet kommer den svenske statistikern Ola Rosling med. Rosling är känd för sitt arbete i stiftelsen Gapminder, som jobbar för att öka förståelsen för faktabaserat tänkande. Ett exempel är nätkursen om FN-målen.
Enligt Rosling existerar i den så kallade västvärlden många missförstånd, som är baserade på vad vi tror, snarare än vad vi vet.
Exemplen är många. Ett vanligt missförstånd är att det inte sker någon positiv utveckling i u-länderna.
– Det är helt fel. Länder som Bangladesh, Pakistan, Ghana, Peru och Chile har blivit medelinkomstländer. De börjar industrialiseras så snabbt att vi inte kan förstå det.
Negativ utveckling är bara en del av verkligheten
Många lever i uppfattningen att världen hela tiden blir ett sämre ställe och att utvecklingen mest är negativ. Det sker också negativ utveckling, men frågorna som tas upp i massmedierna och sociala medier är bara en liten del av verkligheten.
Rosling nämner att barnadödligheten har minskat markant i världen de senaste årtiondena. En sak som inte brukar nämnas i nyhetsflödet, som handlar om svält och elände.
– I dag är den dagen i mänsklighetens historia då minst barn dör. Och det är ett ganska annorlunda budskap än det vi hör i massmedia hela tiden.
Enligt Rosling gör vi våra unga mycket skada genom en selektiv rapportering och jargong kring världshändelserna.
– De är omgivna av en värld med sociala medier där man pumpas full med skrämmande information. Vi måste förändra hur vi talar om varandra och världen.
Börja tala om möjligheterna att lösa klimatproblem
Många unga oroar sig i dag för klimatet, vilket naturligtvis är en berättigad oro. Men hur klimatdiskussionen framställs i det offentliga rummet är av mycket stor vikt.
Ett konkret ändringsförslag är att börja tala om klimatkrisen som något vi människor de facto kan lösa.
Ansvaret för att åstadkomma en förändring ligger enligt Rosling hos de vuxna, som inte inser effekten av det negativa sättet att framställa världen för unga människor.
De vuxna kan till exempel diskutera konflikter som något som inte alltid leder till att ondskans makter vinner.
– Man kan också tänka att vi faktiskt inte vet vad som kommer att hända. Då kan man le då man säger det till en ung människa.
Nyfikenhet är ett verktyg för nyhetsmedier
Enligt Rosling lär vi inte de unga konsumera nyheter på samma sätt som vi till exempel lär dem konsumera föda, med för- och nackdelar.
Statistik är enligt Rosling ett utmärkt verktyg för nyhetsmedier. Det är inget som säger att nyheterna måste bekräfta fördomar och följa en på förhand bestämd jargong som stärker västvärldens traditionella syn på världen.
Missförstånd kan vara intressanta nyheter, där nyfikenheten fungerar som bränsle.
– Är det inte fascinerande att det går bättre för Senegal än någonsin förr! lyfter Rosling fram som ett exempel som går emot vad vi tror oss veta om Afrika.