Lotsning på distans har länge varit i görningen, och nu ännu ett steg närmare realitet. Om allt går som det ska kan lotsning på distans vara möjligt redan om några år.
Den största orsaken till varför fjärrlotsning utvecklas är säkerheten. Det berättar Mirva Salokorpi, forskningsledare i maritim teknik vid Yrkeshögskolan Novia. Novia samordnar just nu ett forskningsprojekt om fjärrlotsning med hjälp av simulatorer vid sjöfartsskolan Aboa Mare i Åbo.
Lotsyrket medför mycket säkerhetsrisker och olyckor inträffar globalt sett särskilt när lotsarna förflyttar sig till eller från fartyget.
Tanken är att fjärrlotsen ska ha en rådgivande roll och själva styrningen sköts av fartygets befäl. Lotsen bistår med navigering och manövrering av fartyg i trånga, smala och trafikerade farleder i skärgården och i hamnar.
– Det fungerar precis som det egentligen är redan nu. Hittills har det ändå varit så att lotsen ibland kan ta huvudansvaret för navigeringen och styrningen, säger Salokorpi.
Meningen är alltså inte att lotsen ska kunna ta över och styra fartyget på distans.
Trots att fjärrlotsning ser ut att kunna förverkligas, betyder det inte att lotsarna helt och hållet försvinner från fartygen, säger Salokorpi.
Kontakt via videolänk
Fjärrlotsen skulle vara i kontakt med befälhavaren via videolänk, så de ser varandra och kan diskutera.
Enligt Mirva Salokorpi är förhoppningen också att det också skulle finnas en gemensam digital plattform med kartvy. Då kunde man exempelvis peka ut saker med en pil eller ringa in dem för att underlätta kommunikationen.
– Då handlar det inte bara om muntlig kommunikation. Det skulle också finnas hjälpmedel, men ett sådant system finns egentligen inte i nuläget.
Psykolog: ”När man inte kan visa något med händerna, måste man prata, prata och prata”
I fjärrlotsning är det avgörande vilken information som överförs från fartyget till lotsen vid fjärrlotsningscentralen. Doktor i psykologi Jukka Häkkinen är projektforskare och undersöker kommunikationen mellan fartygets befäl och en lots på distans.
En central utmaning är bristen på delad lägesmedvetenhet när fartygsbesättningen och lotsen inte befinner sig på samma plats.
Hör psykolog Jukka Häkkinen berätta mer i videon.
Det är mycket svårare att skapa en gemensam lägesbild när man inte kan peka eller reagera direkt på den andras handlingar, säger Häkkinen.
Han är särskilt intresserad av vilken information som behövs till sjöss i olika situationer, hur beslut fattas utifrån informationen och hur man förutser framtida händelser. Häkkinen studerar även lotsarnas ögonrörelser.
Fjärrlotsning kräver tillstånd enligt lagen
I dag är det endast tillståndspliktig fjärrlotsning som tillåts enligt Finlands lag. Då ska lotsningsbolaget söka tillstånd för fjärrlotsning hos Transport- och kommunikationsverket.
För att tillstånd ska beviljas förutsätts det att fjärrlotsningen inte medför fara för fartygstrafikens säkerhet och inte stör övrig fartygstrafik eller stör miljön.
I tillståndet till fjärrlotsning anges de farleder eller delar av farleder där fjärrlotsning är tillåten, de fartyg som deltar i fjärrlotsningen samt var fjärrlotsningen börjar och avslutas.
Svåra förhållanden för fartyg i Finland
I Finland är farlederna trånga och slingrar sig. Salokorpi berömmer de finländska lotsarnas expertis.
– Lotsarna känner verkligen till farlederna och områdena som sina egna fickor. Det är svårt att lägga dem på prov, säger Salokorpi.
Hon berättar att de under projektet har simulerat situationer där lotsarna knappt har någon sikt alls, med dimma och störningar.
– De är medvetet skapade orealistiska scenerier. Lotsarna har så stark kännedom att de har klarat sig väldigt bra trots alla iscensatta problem.
Brist på erfarna lotsar i världen
Lotsning anses vara ett av de viktigaste verktygen för sjöfartsstater när det gäller att trygga sjösäkerheten, säger forskningsledaren Mirva Salokorpi. Samtidigt råder det en skriande brist på erfarna lotsar i världen.
– Fjärrlotsning skulle kunna göra det möjligt att en äldre lots i land kunde stödja en yngre lots som är ombord på ett fartyg.
Eller när det gäller längre lotsningar, så kunde en lots i land tillfälligt avlösa en lots som är ombord på ett fartyg.
Salokorpi tror också att fjärrlotsning kan locka fler till yrket än tidigare.
Projektet vid Aboa Mare görs parallellt med ett stort projekt på EU-nivå om fjärrlotsning vid namnet Nelson.
– Om allt går enligt planerna så skulle vi år 2028 ha två farleder där fjärrlotsning skulle vara i bruk, säger Salokorpi.